onsdag 21 april 2010

Åke Bonniers bönesvar

Åke Bonnier, domprost i Stockholms stift, skriver på sin blogg att han fått bönesvar från Gud.

Bonnier åkte till USA med ett av de sista flygen innan flygtrafiken stoppades pga askmolnen. Han kunde därmed närvara vid de möten han hade planerat. Han bad intensivt om att hemfärden skulle lösa sig och han kom lyckligtvis hem med ett av de första plan som flög hem till Sverige. Detta tolkar Bonnier som ett bönesvar från Gud.

Från ett skeptiskt perspektiv finns det flera saker att anmärka på. (Att Bonnier tror sig ha fått en reaktion från Gud är inget jag blir speciellt upprörd över. Han får gärna fortsätta tro det om det känns bra. Men jag vill passa på att använda Bonniers inlägg som exempel.)

Det första logiska felslutet som skulle kunna appliceras heter Post Hoc Ergo Propter Hoc. Detta är latin och översätt ungefär "Efter detta, därför pga detta". I Bonniers fall löste sig hemfärden efter bön, därför menar han att hemfärden orsakades av bönen. Detta är dock ingen logisk nödvändighet då bönen i princip skulle kunna ha varit verkningslös. Bonnier kunde lika väl ha dansat en isländsk vulkandans till vulkangudarna och tolkat avresan som ett tecken. För att bönen ska kunna erkännas som orsak måste Bonnier kunna visa att ett verkligen orsakssamband gäller.

Vad finns det då för alternativa förklaringar som Bonnier verkar förkasta? Till att börja med skulle en insikt om de stora talens lag vara till nytta. Denna lag säger bl a att enskilda osannolikheter med stor sannolikhet kommer att inträffa såvida antalet försök är tillräckligt många. Om man kastar en tärning 1 miljon gånger kommer man troligtvis i serien hitta en sekvens där utfallet blivit en sexa många gånger i rad. Detta beror endast på slumpen men om man endast ser till den enskilda sekvensen kan det te sig förbryllande. När det gäller vulkanutbrottet och flygtrafikstoppet kan vi lugnt utgå ifrån att miljoner människor har vänt sig till Gud i bön om en snar hemfärd. Eftersom en del människor nu lyckats ta sig hem med flyg är sannolikheten stor att vissa av dem tillhörde gruppen som bad till Gud. Men bönen i sig behöver inte haft något med resan att göra. Det räcker med ren slump och lite lyckliga omständigheter.

Vi kan sedan vända oss till Ockhams rakkniv som postulerar att om det finns flera konkurrerande förklaringar till ett givet fenomen bör man välja den enklaste. Med "enklast" menas den förklaring som kräver minst antal okända eller onödiga antaganden. I Bonniers fall är Guds ingripande ett antagande som inte behövs för att förklara resans smidighet.

Det påstådda bönesvaret kan även begrundas utifrån ett sannolikhetsperspektiv. Vad är mer sannolikt:

  1. Att Gud på något övernaturligt vis ingrep i världens gång och ändrade ett enormt komplext nätverk av händelser att passa till bönen uttryckt av Bonnier?
  2. Att Bonnier råkade vara en av de få vars resa löste sig på ett smidigt sätt, tack vare lyckliga omständigheter?

Ur ett kognitivt/psykologiskt perspektiv kan Bonniers bönesvar vara ett exempel på så kallad konfirmationsbias. Detta begrepp syftar till en tendens hos oss människor att lägga märke till och minnas fakta och händelser som bekräftar våra övertygelser samtidigt som vi tenderar att ignorera och glömma fakta och händelser som inte ger samma stöd. Ett svar är helt enkelt lätt att lägga märke till medan frånvaron av ett svar sällan uppmärksammas. I Bonniers fall misstänker jag att han har bett många böner i sina dagar, men att upplevda svar uppmärksammats på ett helt annat sätt än icke-svaren. Bönen om en smidig resa kan tillhöra kategorin uppmärksammade svar.

Ett annat relaterat begrepp är så kallad Apophenia dvs upplevelsen av att se mönster eller samband i slumpmässig information. Detta kan appliceras på tärningskast, lottonummer, stjärnbilder, rorschachtester och vardagshändelser. Vi människor är av naturen "programmerade" till att söka och finna mönster i en komplex värld. Ofta hittar vi mönster som är verkliga och nyttiga att upptäcka, men ibland är dessa mönster endast fantasiprodukter. Bonniers upplevda orsakssamband skulle kunna vara ett exempel på ett icke-existerande mönster.

Till sist finns givetvis möjligheten att Bonniers upplevda bönesvar faktiskt är en korrekt tolkade förklaring. Det kan alltså vara Gud som "svarade" på Bonniers vädjan. Men de ovanstående alternativa förklaringarna ter sig för mig vara betydlig mer sannolika.

Och jag undrar lite grann hur Bonnier själv ser på detta med bönesvar egentligen? På sin blogg skrev han följande för ett tag sedan:

"Det känns märkligt, och som en väldigt mänsklig Gud, om det skulle vara så att Gud låter sig påverkas, om Gud ändrar sig p gr av böner. Hur starkt måste man då be? Är det möjligt att övertyga Gud om saker som Gud inte är så övertygad om, ungefär som en stadsminister som plötsligt får mer information och fattar andra beslut än han eller hon först tänkt att göra från början. Det låter märkligt och jag vägrar att tro att Gud ändrar sig även om det antyds i de första mytiska kapitlen i Bibeln att Gud ändrar sig/ångrar sig (1 Mos 6:6)."

Även om Gud kanske inte ändrar sig eller reagerar på vår bön menar Bonnier att bönesvar kan vara ett tecken på att bönen var i samklang med Guds vilja eller att man som individ genom bönesvaret blir uppmärksam på Guds handlande. Denna typ av resonemang är dock helt otestbara och då går det inte att skilja ett genuint bönesvar från rent önsketänkande.

Utöver Bonniers okritiska tolkning av sitt flygäventyr finns det en sista sak jag vill ta upp gällande bönesvar - något som Bonnier själv verkar vara medveten om när han skriver:

"Jag tror inte att Gud vill vulkanutbrottet. Lika lite tror jag att Gud vill all den smärta det åsamkar men kanske, kanske kan det komma något gott ut av allt detta. Det är lätt att säga framför datorn och svårare att leva när man är drabbad."

För visst vore det märkligt ifall Gud "svarade" på Bonniers triviala bön om en smidig resa samtidigt som Gud låter en vulkan skapa all denna kaos. Samtidigt är vulkanutbrottet i sig ganska trivialt med tanke på allt lidande i världen där Gud inte verkar vilja ingripa.

Det är enligt mig en ganska märklig Gud Bonnier tror på, som inte ville ha ett vulkanutbrott men tydligen inte kunde göra något åt det. Men samtidigt ville tydligen Gud att Bonniers resa skulle vara smidig och denna önskan kunde han uppfylla. Eller som Bonnier uttrycker det - det var i samklang med Guds vilja.

Andra bloggar om:

8 kommentarer:

Anonym sa...

Vill fråga, inte för att provocera, utan för att jag blir så nyfiken.
Har du provat att be?
Om så är, vad hände?
(Med bön avser jag att ställa sig i dialog med en eventuell Gud, inte att framställa önskningar, a la "anden i flaskan".)
Mvh/Karin

Ingemar sa...

Till anonyma Karin:

I väntan på att Pekka svarar på din bönefråga, så ger jag dig mitt svar. Jag är ateist, men under min alltmer tvivelfyllda tid av barnatro så hände det att jag knäppte händerna och pratade med "gud". Ofta handlade pratstunderna om ensamhet och hjärtesorg, men denne "gud" gav vare sig tröst eller bönesvar. I stället för kärlek och lycka utsattes jag gång på gång för olycklig kärlek. Om denne gud överhuvudtaget existerar så tycks han/hon/den inte ha något emot krossade pojkhjärtan...

Pekka S sa...

Karin, ja jag har provat att be många gånger. Det var inte länge sedan sist. Inget hände.

John sa...

Bra inlägg, även om jag tycker att man kan gå lite hårdare åt den enorma hybris det innebär att tro att den allsmäktige skaparen av hela universum lyssnar på och sen dessutom går en till mötes. Ungefär som att han inte hr miljarder viktigare saker att ta itu med.

Och, förresten: "all denna kaos"? Är det inte t-genus på "kaos", eller är det ett sånt där ord som är lite flytande?

Anders Grävling sa...

"Konfirmationsbias" är tyvärr något som hela vetenskapen lider av i lika hög grad som Bonnier. Och förklaringen till detta kan sökas i maktstrukturer, dogmatism, ekonomiska styrmedel ... Jag upplever dagens vetenskap som skumögd, dogmatisk och eländig: Litteraturstudier behandlas som verkliga forskningsresultat trots att man gör snedvridna urval. Statistiska metoder leder till förnekande av verkliga men ovanliga fenomen och så vidare. Du upplever det säkert annorlunda. Men för mig är t.ex. "världens största mobilstudie Interphone" ett falsarium, och SSM:s försäkringar att mobiltelefonin är riskfri klingar lika falskt som någonsin skrävlet från en mulla eller påve.

Anonym sa...

Poängen med vetenskaplig metodik är ju att i möjligaste mån undvika konfirmationsbias (och andra former av bias och slutsatser på bristfälliga grunder). Det är inte alltid man lyckas helt, men att påstå att man misslyckas i lika hög grad som Bonnier är befängt. Men det finns ju också de som betraktar alla vetenskapliga studier som går emot deras uppfattning som en produkt av konspiration...

Anders Grävling sa...

@Anonym: Jag hade hållit med dig om jag hade kunnat. Och visst kan man avfärda allt som galna konspirationer för att kunna behålla sin egen uppfattning. Det finns tyvärr problem i hur dagens forskningsmedel och även metodiken styrs av kommersiella intressen, och bludar du för det ÄR du inte objektiv, då försvarar DU en "uppfattning", inte sanningssökande.
Om du inte problematiserar finansieringens inverkan på vilken forskning som öht blir gjord så försvarar du i praktiken Ragnar Rylander, professor emeritus. Och hans efterföljare i forskningen på riskerna med mobilteknik.

Anonym sa...

Det är naturligtvis inte bra för trovärdigheten att låta sig finansieras av de som har ekonomiskt intresse av vilka resultat som presenteras. Men det betyder inte nödvändigtvis att forskning gjorda under sådana premisser är felaktigt gjorda. Det är metodiken som framförallt ska granskas. Och menar du att all forskning som pekar på små risker med mobilanvändning är finansierade av mobiltillverkare?