fredag 26 februari 2010

Vad händer när jag dör?

Hittade via John Houdi en sajt som på ett ypperligt sätt sammanfattar min övertygelse om vad som händer efter döden.

http://whathappensafteridie.com/

Skrolla ner på sajten för mer detaljer.

Andra bloggar om:

13 kommentarer:

Geobastard sa...

Det som hände mig var att min dators fläkt började surra extra mycket när jag gick in på sidan. Jag förstår att det inte var poängen, men jag kunde inte undvika att lägga märke till det :D

Pekka S sa...

Hmm... Kan det representera färden genom ljustunneln som till slut svartnar?

Technicolor sa...

Klockrent!

Eva sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

haha....
Kanske tänker, känner och fungerar man även om ljuset är släkt.

Daniel sa...

För mig är det hyfsat ofattbart hur ni kan vara övertygade om detta. Alla andra påståenden kräver ni bevis för, men detta tror ni blint på.

Det vore fantastiskt om ni kunde berätta hur ni gör denna slutsats.

Pekka S sa...

En övertygelse behöver inte vara det samma som blind tro. Kanske finns det liv efter döden, men jag saknar evidens som skulle stödja en sådan teori. Alltså kan jag inte tro på det.

Dessutom kan man dra en hel del slutsatser om medvetandets eventuella överlevnad utifrån våra nuvarande kunskaper som hjärnans roll för medvetandet existens. De räcker med ett slag på skallen för att allt ska bli svart. Troligtvis innebär hjärnans död ett liknande "tillstånd".

Daniel sa...

Det saknas förstås evidens för liv efter döden men att därmed bli övertygad om att det blir svart finner jag märkligt. En sådan slutsats måste bygga på ett stort antal ontologiska övertygelser, och du är förmodligen inte ens medveten om vad dessa övertygelser är.

De flesta människor tror på en slags presentism vad gäller tiden. Man tänker sig en absolut tid som "går" och det enda som finns är det som finns just nu.

Något som är vitt nu kan alltså vara svart i nästa ögonblick.

Ett alternativ till presentism är blocktiden, alltså att man tänker sig att hela tidsdimensionen existerar samtidigt.

Nu finns det förstås inga goda evidens för blocktiden, och med ditt sätt att göra slutsatser kan du ju vara övertygad om presentismen.

Jag tror dock att du borde kunna finna blocktiden tilltalande, det är t.ex väldigt många fysiker som tror på en sådan, det är svårt att tänka sig en absolut tid när man funderar kring relativitetsteorin.

Så om hela tidsdimensionen existerar jämt så existerar också varje objekt i hela tidsdimensionen jämt. Det skulle alltså kunna vara så att du finns och det finns inget som kan ändra på det. Det finns inget "svart". I så fall är din övertygelse nonsens.

Det finns förstås också andra invändningar och det skulle du förstå om du förstod vad dina slutsatser baseras på.

Camilla Grepe sa...

Jag måste säga att jag fann svärtan och tomheten vilsam. Så vill jag ha döden. Ett totalt utslocknande. Faktum är att bara tanken på ett liv efter döden skrämmer mig.

Pekka S sa...

Daniel, ber om ursäkt för sent svar. Hur räddar blocktiden oss till fortsatt liv? Även inom blocktiden är väl mängden händelser begränsade för en viss person?

Daniel sa...

Om vi nu tänker oss att ontologin består av en blocktid så är det ju så att rent objektivt så existerar du. Och inget kan ändra på det. Det är ju vanligen det objektiva du brukar vilja hålla dig till.

Men om vi istället försöker fråga oss hur världen upplevs subjektivt så blir det i min mening mer intressant men vi hamnar ju också i frågeställningar där både du och jag bör vara väldigt osäkra.

Du har sträckt dig till att kalla "jaget" för en illusion och i det påståendet måste det ju ligga en enorm osäkerhet i hur världen egentligen upplevs.

Men visst, om du har en övertygelse om att du "består" av ett begränsat antal händelser som följer en tid som "går" så borde det sedan rent subjektivt ta slut på händelser och bli svart.

Men du får gärna utveckla din övertygelse.

Är det så att du kommer sluta finnas rent objektivt?

Är det så att du kommer sluta finnas ur en subjektiv synvinkel?

Jag saknar övertygelse i båda frågor, men jag ser det inte som något konstigt om det som finns faktiskt finns och inte slutar finnas.

Den här idén att saker slutar finnas tycks för mig väldigt relativ och lite egocentrisk. Våran världsbild bygger så lätt på hur saker upplevs från vårat perspektiv men det är inte alltid en bra grund för övertygelser.

Sen vet jag inte om detta är vettiga tankar för en människa men det är ett annat problem.

Göran sa...

Kolla gärna in detta klipp från en BBC dokumentär.

Pekka S sa...

Göran: Det finns mycket skrivet om Pam Reynolds på nätet och jag hinner tyvärr inte debattera hennes fall mer ingående här. Så jag ber om ursäkt, men här kommer ett par länkar:

http://en.wikipedia.org/wiki/Pam_Reynolds_%28singer%29#Critical_Analysis

http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=104397005

http://www.skepdic.com/nde.html