lördag 21 november 2009

Tidning demonsterar aningslöst Dawkins poäng

Den brittiska Times Online har lyckats med konststycket att ofrivilligt bekräfta Dawkins och de brittiska humanistförbundets kritik mot att kategorisera barn i ideologiska fack.

I en artikel om förbundets senaste kampanj har tidningen skrivit följande rubrik:

"Children who front Richard Dawkins' atheist ads are evangelicals"

Jaså? Är barnen verkligen evangelikaler eller är de barn till evangelikala föräldrar? Detta är precis den distinktion Dawkins m fl velat lyfta fram och ifrågasätta.

Artikeln handlar om dessa barn som porträtteras på kampanjens material.

Man skulle nästan kunna tro att tidningen ville vara lite finurlig och genom rubriken försöka lyfta fram kampanjens poäng. Men om man läser vidare i artikeln blir "misstaget" än mera uppenbart.

Såhär skriver de bl a:

"The two children chosen to front Richard Dawkins’s latest assault on God could not look more free of the misery he associates with religious baggage. With the slogan “Please don’t label me. Let me grow up and choose for myself”, the youngsters with broad grins seem to be the perfect advertisement for the new atheism being promoted by Professor Dawkins and the British Humanist Association.

Except that they are about as far from atheism as it is possible to be. The Times can reveal that Charlotte, 8, and Ollie, 7, are from one of the country’s most devout Christian families."

Vad spelar det för roll ifall de är ateister eller inte? Dawkins och humanisternas kampanj går inte ut på att göra ateister av barn. Tvärtom handlar det om att ge barnen utrymme att själva välja sina övertygelser vid mogen ålder.

Barnens pappa spinner vidare:

“It is quite funny, because obviously they were searching for images of children that looked happy and free. They happened to choose children who are Christian. It is ironic. The humanists obviously did not know the background of these children.”

He said that the children’s Christianity had shone through. “Obviously there is something in their faces which is different. So they judged that they were happy and free without knowing that they are Christians. That is quite a compliment. I reckon it shows we have brought up our children in a good way and that they are happy.”
Att barnen är kristna är alltså uppenbart för pappan. Och deras glada uppsyn beror givetvis på deras kristna tro. För barn till muslimer, ateister, hinduer, buddhister, osv kan ju inte vara så glada?

Det brittiska humanistförbundets utbildningsdirektör, Andrew Copson, summerar det hela väl:

"The British Humanist Association said that it did not matter whether the children were Christians. “That’s one of the points of our campaign,” said Andrew Copson, the association’s education director. “People who criticise us for saying that children raised in religious families won’t be happy, or that no child should have any contact with religion, should take the time to read the adverts.

“The message is that the labelling of children by their parents’ religion fails to respect the rights of the child and their autonomy. We are saying that religions and philosophies — and ‘humanist’ is one of the labels we use on our poster — should not be foisted on or assumed of young children.”"

(Tips via JemyM på VoF Forum vars tråd jag bitvis plagierat.)

Andra bloggar om:

4 kommentarer:

Ingemar sa...

Märkligt att det ska vara så svårt att förstå att barnen inte är anhängare till en religion bara för att föräldrarna är det. Nog för att barnen säkert följer med föräldrarna på religiösa evenemang och uppfostras enligt en religiös livssyn, nog för att de säkerligen påverkas i sin livsåskådning av sina föräldrars övertygelser - men religiösa är det inte själva! De har ju inte tagit ställning själva och gjort ett fritt, aktivt val, utan i stället "fötts in" i religionen.

Barnen på affischbilden verkar vara ca 3-5 år gamla. Är man i den åldern mogen nog att ta ställning till sådana komplicerade frågor som religion och livsåskådning? Skulle inte tro det...

Pekka S sa...

I viss mening kan dock barn födas in i religioner, åtminstone när det gäller den kulturella biten. Det finns t ex många judiska ateister, som menar att de ändå är judar ur ett kulturellt och ursprungsmässigt perspektiv.

Men det är en annan sak att säga att ett barn ur ett trosperspektiv är judiskt. Och när det gäller t ex "kristna barn" är det med all sannolikhet tron föräldrarna syftar på.

Håller förövrigt med dig om barnen på bilden. Visst kan de som 3-5-åringar tro på Gud och Jesus. Men det är en tro man utan vidare kan likställa med tron på jultomten. Att kalla dem kristna är väldigt magstarkt.

Biff Zongo sa...

Det är lustigt att folk kan bli så upprörda över dessa kampanjer.
Och i vissa fall till och med ta till våld.

Dessa nästan överdrivet respektfulla och snälla, nästan mesiga kampanjer i USA, Sverige och England.

"Gud finns nog inte"
"Don't believe in God? You are not alone"

Och nu "Please don't label me"
Hur kan detta vara Dawkins senaste "attack" på religionen?

Det verkar som att respekt för människor är lika med en attack.
Så fort vi inte böjer vårt huvud och anpassar vår värld och lagstiftning efter de religiösa så är det en attack på deras religion.

Camilla Grepe sa...

Kollade igenom ett antal läroböcker i religionskunskap för låg- och mellanstadiet för några år sedan. Sonens klassrum var en guldgruva. Det fanns klassuppsättning av Barnens Bibel! Och ta mig tusan, i varje lärobok var ateisten en lite ensam unge som såg ledsen ut och satt med halvt bortvänt ansikte. Behöver jag säga att alla religiösa ungar fylkades i flock och såg hysteriskt glada ut??