onsdag 5 augusti 2009

Aga förbjudet men stympning ok?

Som många vet pågår just nu en debatt kring omskärelse av pojkar och om sådana ingrepp ska utföras av läkare inom landstingen. Många läkare och landsting är emot förslaget och jag håller med.

Igår menade Birgitta Rydberg (FP) att barn inte ska omskäras av klåpare. Hon menar att riskerna med omskärelse minskar ifall ingreppet utförs under av kunniga läkare i sjukhusmiljö istället för amatörer med dålig koll. På den punkten har hon givetvis rätt.

Men räcker det incitamentet? Nej, det gör det inte enligt mig. För jag anser att småpojkar inte ska behöva utsättas för omskärelse över huvudtaget. Bara för att denna form av stympning ingår i religiösa traditioner betyder det inte att vi i toleransens namn ska tillåta det. Vi tillåter t ex inte halalslakt av respekt för djuren. Vem är det vi ska skydda i första hand - barnen eller de religiösa traditionerna? För mig är valet självklart. Birgitta Rydberg verkar dock inte hålla med då hon skriver:

"Omskärelse har funnits i tusentals år och sker i hela världen. Att tro att man som läkare kan hindra detta för att man saknar egen insikt i denna sedvänja är naivt. Men många föräldrar skulle nog dess- utom uppfatta det som att deras religion inte respekteras. Låt reli- gionsfriheten få råda även i denna fråga också i vårt land."

Vad gör det ifall föräldrarna uppfattar vägran till omskärelse som respektlöst? Varför ska man ens respektera seder som denna? Är det inte barnen vi ska visa respekt? Varför kan inte dessa pojkar få vänta till myndig ålder och själv fatta beslut gällande sin kropp? Har inte barn rätt till sin kroppsliga integritet precis som vi vuxna? Har de av någon anledning färre rättigheter än vi?

T ex när det gäller barnaga har man i Sverige beslutat att vi inte har rätt att slå våra barn i uppfostringssyfte eller av andra skäl. Slag på rumpan är alltså olagligt, samtidigt som man har all rätt som förälder att skära bort bitar av deras könsorgan. Hur konsekvent är det tänkandet? Är inte stympning också misshandel oavsett om det sker i en religions namn eller inte? Förresten anser man t ex inom Maranatarörelsen att barnaga är något gott och kärleksfullt. Ska vi låta religionsfriheten få råda även i denna fråga? Ska vi kanske förse Maranata med professionella smiskare (kanske ridlärare?) för att minimera riskerna?

Vidare menar Rydberg att ingreppet i fråga är riskfritt, kanske till och med fördelaktigt för pojkarna. Idag svarar två läkare på dessa påståenden.

Andra bloggar om:

9 kommentarer:

mrarboc sa...

I konsekvensens namn borde landstingens läkare också vara skyldiga att genomföra kvinnlig omskärelse...

Pekka S sa...

Ja, jag ser inte någon större skillnad.

calandrella sa...

"Vad gör det ifall föräldrarna uppfattar vägran till omskärelse som respektlöst? Varför ska man ens respektera seder som denna? Är det inte barnen vi ska visa respekt? Varför kan inte dessa pojkar få vänta till myndig ålder och själv fatta beslut gällande sin kropp? Har inte barn rätt till sin kroppsliga integritet precis som vi vuxna? Har de av någon anledning färre rättigheter än vi?"
Hmm. FN:s deklaration, artikel 18: “Artikel 18
Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.” Alltså: det är en mänsklig rättighet att utföra religiösa sedvänjor.

Dessa rättigheter får dock inskränkas lite, som anges senare i deklarationen (artikel 27, del två): “Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.”
Alltså: religionsfriheten får inskränkas i de fall den helt klart inskränker andras fri- och rättigheter, moralen, allmän ordning eller allmän välfärd. Ingen av dessa undantag kan åberopas vid manlig omskärelse: det är ingen fri- eller rättighet att slippa det (för det är inte “tortyr eller annan grym behandling”), det hotar inte moralen, och det hotar verkligen inte vare sig allmän ordning eller allmän välfärd. Således: att förbjuda manlig omskärelse som görs av läkare (sådan som inte görs av läkare skadar folk så mycket att det kan sägas vara “tortyr eller annan grym behandling”) vore en inskränkning av en mänsklig rättighet.

Pekka S sa...

Gäller detsamma för kvinnlig omskärelse enligt dig? Borde föräldrar enligt religiös sed få daska till sina barn lite då och då?

Jag förstår att gränserna inte är glasklara och att man skulle kunna argumentera för att omskärelse, m.m. borde förbli lagligt. Men ur ett moraliskt perspektiv tycker jag att frågorna är betydligt klarare.

Hanna sa...

Calandrella,

Din argumentation är helt irrelevant. Att FN, en organisation som har diktaturstater i sitt säkerhetsråd, inte förbjuder manlig omskärelse, är inget skäl till att tillåta könsstympning av småpojkar. Varje människa har rätt till sin egen kropp, oavsett om FN begriper detta eller inte.

Ssargon sa...

calanderella: Det är ingen som vill förbjuda omskärelse. Vad folk vill förbjuda är omskärelse utan personer som inte kan säga ifrån. Precis som detta är förbjudet att göra på kvinnor...

Ssargon sa...

För övrigt så hotar säkerligen inte barnaga moralen heller till den grad att det skulle strida mot det du just räknade upp.

Det utförs INGA andra kirurgiska ingrepp i Sverige som helt saknar medicinsk grund på en person som itne kan säga ifrån. Det säger en hel del om detta vansinne som vissa tycker är helt okay.

HDR-fotografen sa...

Hej Calandrella!
Du som piratpartist borde ju värna om individen och individens religionsfrihet.

Ulf r sa...

Tycker vi skall lobba för att könsstympning av småpojkar jämställs med könsstympning av flickor.

Det är helt absurda svar o kommentarer man får när man ifrågasätter.
Politiska represenmtanter har INTE tänkt igenom frågan, vilket gör dem mottagliga.
Jag ifrågasatte hur Vänsterpartiet Västmanland resonerat och fick svar:
"Och traditionen är så stark bland människor från Mellanöstern så vi måste ta hänsyn till denna vana, som många av oss anser vara en ovana."