fredag 21 november 2008

Skeptips 21 November

Vi börjar med akupunktur...

Harriet Hall skriver i eSkeptic om att punktera akupunkturmyten.

I den senaste stora akupunkturstudien antydde resultatet att placebo-akupunktur gav bättre effekt än den riktiga varan. Mest troligt är dock att båda varianterna är verkningslösa, vilket innebär att studien var en jämförelse mellan två placebon. Mer om detta från Orac, Novella och Gorski.

Ett annat naturläkemedel verkar också stöta på motgångar. Extraktet från Ginkgo bilobaträdets blad är ett mycket populärt naturpreparat som bl a påstås förbättra diverse kognitiva besvär, speciellt hos äldre. Bland de av Läkemedelsverket godkända naturläkemedlen är Gingko biloba en av de främst förekommande substanserna. En omfattande studie bland äldre har dock visat att substansen inte lär ha någon effekt. Detta gäller i alla fall för motverkan eller bromsningen av demens/Alzheimers.

Hos New Humanist finns ganska roliga spelkort baserade på olika livsåskådningar.

Ett relativt vanligt argument för den religiösa trons rationella grunder går ut på att utpeka vetenskapsmän, uppfinnare, filosofer, osv som är framstående i sina områden samtidigt som de är troende. Vid första anblick kan detta verka övertygande, eftersom framgångarna i deras förnuftskrävande fält antyder att samma förnuft tillämpas gällande religionen. En sådan slutsats ska man dock akta sig för, vilket en intervju i Live Science med fysikern Karl W Giberson visar tydligt. Han medger rakt ut att hans tro bygger på en religiös uppfostran och inte vetenskapligt resonemang. Dock vill jag påpeka att man heller inte kan gå motsatt väg, dvs argumentera för att ateismen är giltig eftersom många vetenskapsmän är ateistiska. I princip är detta exempel på argument ad populum (vädjan till majoritet) eller argument ad verecundiam (vädjan till auktoritet).

Enligt Patrick O'Donoghue, biskop i Lancaster, är högre utbildning en ledande anledning till att katoliker frångår eller missuppfattar viktiga katolska dogmer. Han menar vidare att inflytelserika, och ofta välutbildade, katoliker är dåliga föredömen och att dessa fördärvar "vanliga" troendes trosuppfattningar. Detta beror på att de högutbildade inom universitetvärlden utsätts för nutidens intellektuella och moraliska anda.

På Skepticblog tar sig Steven Novella an begreppet "skeptiker" och förklarar hur modern, vetenskaplig skepticism bör definieras. I en enda paragraf lyckas han sammanfatta innebörden på ett föredömligt sätt.

Skeptics Circle nummer 100 firar med ett science fiction-epos hos Orac.

Här är en konferens man inte borde missa - Asia Conference 2008. Utöver ärkehelaren Benny Hinn finner vi våra svenska favoriter Ulf Ekman och Carola på scen. Vilket gäng!

På Tv8 startar den 26/11 en intervjuserie kallad Sturmark möter. Förbudet Humanisternas ordförande Christer Sturmark ska intervjua ett antal icke-religiösa personer som t ex Eva Dahlgren, Björn Ulvaeus och Christer Fuglesang. (Hittades via Humanistbloggen)

Igår (20/11) var det World Philosophy Day. Detta uppmärksammades av BBC News med fyra filosofiska frågor som ska få våra hjärnor av värka.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

4 kommentarer:

Arvid sa...

Vetenskap hm
Hur kan man påstå att en studie med 2st verkningslösa akupunkturbehandlingar kan ha signifikant skillnad? Studien är uppenbart felaktig på något sätt.

Pekka S sa...

Nej, studien behöver inte vara felaktig, i alla fall inte sämre än andra.

Problemet är att inga studier är perfekta och man kan i en studie heller inte sträva efter 100% säkra resultat. Detta leder till att vissa studier av nödvändighet kommer att generera falska signifikanta resultat, s k falska positiv eller negativ. Låt oss säga att man lägger signifikansnivån på 5% (vilket är vanligt) så är sannolikheten ändå 5% för att utfallet beror på slumpen. Detta betyder att 5 av 100 studier kommer att generera felaktiga svar, i bästa fall. I verkligheten lär siffran vara ännu större med tanke på alla möjliga felkällor och metodfel. Därför ska man alltid vara försiktig med att dra breda slutsatser från enstaka studier, speciellt mindre, preliminära sådana.

Arvid sa...

Då får det inte finnas fler studier med samma signifikanta resultat för då blir sannolikheten att det beror på slumpen mycket liten, vad visar dom andra studierna? (skräpforskning från troende på akupunktur får inte tas med)

Pekka S sa...

Känner till två studier (I,II) där placebo givit bättre resultat. Andra stora studier har inte funnit signifikanta skillnader mellan placebo (sham acupunture) och den "riktiga" varianten. Sedan finns det en del studier som visat på signifikant effekt hos "riktig" akupunktur (vid enstaka åkommor) också. Ett problemet är att studierna i ämnet ofta varit metodologiskt tveksamma. Detta gäller t o m för många stora studier. I andra studier har man funnit att både placeboakupunktur och "riktig" akupunktur givit bättre resultat än andra metoder. Man har även funnit att det inte spelar någon roll var nålarna placeras.

Sammantaget tycker jag att forskning (+ teoretisk osannolikhet) visar att akupunktur är en avancerad form av placebo.

Här hittar du Cochraneinstitutes analyser av bevisläget för akupunktur gällande diverse åkommor.