måndag 17 november 2008

Fullmånen och vi

Härom natten var det fullmåne och med tanke på detta hade Jönköpingsposten en sida tillägnat fullmånens "påverkan" på oss. Ganska intressant läsning faktiskt, så jag "klippte" ut den...

Först den mera godtrogna delen:

Detta avsnitt innehåller en del mönster som man ofta stöter på som skeptiker. Tendenserna känns igen från andra vidskepelser, alternativmedicin och vardagligt feltänk. För det första bygger övertygelserna nästan uteslutande på anekdoter. Känslan av anekdoternas betydelse förstärks av selektivt minne och konfirmationsbias. Den som verkar vara något medveten om den bristande korrelationen mellan fullmånen och vårt beteende är en polis som sysslar med statistik. Siffrorna från SOS vore dock intressanta att se. För någon korrelation har man i varje fall inte funnit i större studier.

Sedan till de vetenskapliga åsikterna:

Det här med månens gravitation har jag ett par extra tankar kring. För det första är det sant att månens gravitationskraft har en aningen större effekt på oss (jorden) vid fullmåne eftersom den då är i linje med solen. Månens gravitationskraft är i sig inte starkare men kombinerat med solens blir effekten större, vilket märks på tidvattnet. Men detsamma gäller vid nymåne och någon nymånseffekt har väl ingen hört talas om? För det andra är denna skillnad fullständigt försumbar på oss människor. Effekten är, precis som artikeln säger, närmast obefintligt i normala fall också. Och varför skulle månen helt plötsligt påverka oss vid fullmåne när den inte gjorde det dagen innan, när den var 95% full? Har vi en magisk (in)toleransgräns som går exakt vid fullmånens (och nymånens) inträffande?

Egentligen är det något märkligt att sådana här självklarheter ens behöver nämnas. Men många tänker helt enkelt inte såhär långt. Tänk om fler kunde börja ställa sig några rutinmässiga frågor kring fenomen som detta. "Varför anses detta fenomen existera?", "Hur skulle fenomenet kunna fungera rent mekanistiskt?", "Är fenomenet kompatibelt med vår kunskap om världen?", "Finns det studier av fenomenet?", osv. När ställde sig en astrologitroende sådana frågor senast? Eller den som regelmässigt besöker en homeopat, zonterapeut, tarotläggare eller rumpolog?

(När det gäller "ljusstyrkehypotesen" kan man läsa detta inlägg)

Andra bloggar om: ,

6 kommentarer:

Daneol sa...

Folk får helt enkelt ännu en yttre faktor att skylla sin (allerstädes närvarande) psykiska obalans på :)

"Nej, du vet det är fullmånen! Jag blir som galen då. Skulle aldrig ha repat din bil annars, kära granne!".

En sorts placebo-effekt?

Pekka S sa...

Jag tror att tron på fullmånens effekt till stor del är socialt/kulturellt betingat. Denna myt har blivit vida spridd och om man inte är medveten om minnets felbarhet och tendensen till konfirmationsbias är det lätt att finna stöd för effekten. Man är mera alert på avvikelser under fullmånen närvaro och man lägger sådana på minnet, samtidigt som man glömmer alla gånger då inget hände.

Sedan tror jag att du har en poäng med "placeboeffekten", dvs suggestionens kraft. Om folk förväntar sig dålig sömn, humörproblem och annat finns det en stor risk att detta blir en slags självuppfyllande profetia.

Terra sa...

Jag har såklart alltid tyckt att det här med fullmånens påverkan på stora organismer har verkat som rent humbug. Men jag ska villigt erkänna att jag inte ens tänkte på hur dumt det är eftersom det ju precis som du säger är rätt löjligt att folk skulle märka av 100% fullmåne, men inte 95%.

Pekka S sa...

Jag missar säkert några mer eller mindre uppenbara former av kritik själv. Huvudsaken är att man försöker tänka lite själv och inte rakt av accepterar populära myter och vidskepelser...

christoffer sa...

jo men visst ar det en bra fraga varfor 95% inte skulle paverka oss nar 100% gor det. men fragan ar bara om det kanske inte ar sa att den paverkar oss hela tiden det ar bara en fraga om hur mycket?
att saga att den inte paverkar oss ar som att saga att en mulen dag inte paverkar hur vi mar, samma som att nar det ar sol sa blir man allmant glad.
jag tror att manga saker paverkar oss, om det ar mycket eller lite kanske kan bero pa fler saker an att det ar psykologiskt.

Pekka S sa...

Månen påverkar oss givetvis hela tiden. Men hur mycket? Och finns det belägg för att påverkan är speciellt hög vid fullmåne?