torsdag 23 oktober 2008

Alternativmedicinska anekdoter

Tydligen har reaktionerna till SvDs utmärkta artikelserie om alternativmedicin varit ganska kraftiga. En hel del tror trots allt på dessa metoders och preparats effektivitet och då kan forskningsresultaten kännas tvivelaktiga.

Problemet ligger till stor del i att människor inte förstår hur vetenskaplig forskning går till. Men ett kanske ännu större problem är att man inte förstår hur lätt vi människor tenderar att dra felaktiga slutsatser som vi sedan stenhårt tror på.

Vi människor är utan tvekan de mest intelligenta och intellektuella av alla jordens arter, men vi är långt ifrån ofelbara i vårt tänkande. Tankefällorna är många och svåra att upptäcka, t.o.m. efter att vi trampat i dem. Det är egentligen därför vi måste vända oss till vetenskapen i många komplexa frågor. Den vetenskapliga metodiken innehåller kontrollmekanismer för att eliminera våra mänskliga tankefällor till så stor del som möjligt.

För att demonstrera några tankesätt som kan leda till förhastade eller felaktiga slutsatser ska jag ta några exempel på reaktionerna till SvDs artiklar.

"Jag är 57 år och distriktsläkare sedan cirka 30 år och har varit med i "Svenska läkare för komplementär medicin" i flera år. Jag träffar även en mängd patienter som, om den används rätt, har haft stor nytta av komplementär medicin."

"Själv injecerar jag antroposofernas Iscador regelbundet mot endometrios. En mycket plågsam sjukdom som skolmedicinen under många år behandlat nonchalant och nedlåtande. Svåra smärtor, åratal med morfinpreparat och hormonbehandling är helt över. Och nu? Helt symtomfri. Jag är kroniskt sjuk men uppfattar mig som helt frisk. Placebo? Lägg av!"

"Efter 36 års helvete med migrän fick jag ett nytt liv efter 8 behandlingar av en i Kina akupunkturutbildad läkare. Läkaren satte nålar på platser och så djupt att en icke-läkare knappast skulle vågat sig på det. Jag har även provat akupunktur av en leg sjukgymnast som var utbildad (hur? 3-dagars kurs?) i akupunktur. Hans behandling gav ingen effekt alls och hans sätt att sätta nålar kändes helt annorlunda än när läkaren/proffset gjorde det. Nu har det gått 12 år och jag lever fullt normalt med både viner och dessertostar utan minsta besvär."

"Vad har ”vetenskapligt bevisat” för värde om inte smärta försvinner när det ovetenskapliga som ex nålar fungerar!? Hade för ett antal år sedan jätteont i armen (tennisarm) som uppkommit av datorarbete-för hög mus. Gick till vår företagsläkare när smärtan blev allt för plågsam. Nu hör till saken att vår dåvarande fantastiska företagsläkare var ”alternativare” också. Han kollade och tyckte att vi skulle göra akupunktur och som den enormt nålrädda person jag är fick han verkligen övertala mig vilket han lyckades med och det är jag honom evigt tacksam för. Redan efter första gången med bara en nål kändes det mycket bättre och efter totalt tre behandlingar var smärtan borta. Förklara det! ”Vetenskapens tabletter” hade inte hjälpt mig mer än för stunden och vad har då vetenskapen för betydelse?"

"Jag har behandlats med akupunktur mot barnlöshet sedan flera år. Efter två månader blev jag gravid, så det hade verkligen en påtaglig effekt! Om sedan den effekten ska kallas för en "nåleffekt" eller en "placeboeffekt", det är för mig totalt ointressant. Effekt som effekt, slutresultatet är ju trots allt det som betyder något!"

"Jag mår dåligt, har mycket ont i kroppen och jag har totalt kaos insides i hjärta och själ. Pga diverse händelser de senaste 5 åren som nu kommit ikapp mig. Kanske har jag en lättare depression. Jag fick chansen att bli healad i endast 10 minuter, en prova på, av en bekant. Så bra som jag mådde därefter har jag nog inte gjort på säkert 5 år. Jag kände mig så lätt och ung igen, jag ville bara springa omkring och leka med livet! Ont? Nej inte alls. En otroligt givande behandling. Jag är lättpåverkad av energier, kanske därför det fungerade så bra på just mig."

"Min dotter har sedan 4 år allergiska reaktioner som alltid dyker upp på våren. De visar sig först i torr fläckig hud som kliar, sedan får hon kliande, röda, rinnande ögon och sedan hosta. Enligt pricktest är hon allergisk mot gräs och pollen (som finns från vår till sensommar), hund och häst. Ögonläkaren förskrev ögondroppar som hon skulle ta året om, kanske skulle det vara bättre några månader under vinterhalvåret. En allergi-barnläkare, som gjorde pricktesten, förskrev antihistamin, kortison och salvor som hon skulle behöva åtminstone under gräs- och pollensäsongen.
Med homeopatisk behandling tar det hela 4-6 veckor tills hon är symptomfritt."

"Jag har BOTAT psoriasis, migrän, ulcerös colit, struma, öroninflammation mm med homeopatiska medel, inte bara tagit bort symptomen!"

"För mig och min familj har akupunktur, antroposofisk läkekonst (inklusive homeopatisk medicin), yoga, vitlök, Ayurveda, meditation och flera andra metoder varit en fantastisk hjälp."

"Min far fick en cysta (elakartad) på ena njuren för ett år sedan. Han fick tid för operation på ett stort svenskt sjukhus. En vecka före operation så gjordes en skiktröntgen för att fastställa var cystan var och hur stor den var. Det visade sig att den då var stor som en ”genomsnittlig” knytnäve. Samtidigt kontaktade en annan släkting en healer som sa sig hela folk på distans. Han återkom och sa att läkarna vid operationen skulle få sig en ”riktig överraskning då cystan antingen skulle vara borta eller mycket mindre”. När min far opererades visade sig cystan inte vara större än ett körsbär, långt ifrån de bilder man tagit vid skiktröntgen. Min far som är skeptiker till ”hokus pokus” krävde läkarna på svar men de kunde inte ge någon förklaring till hur cystan kunnat krympa så drastiskt. Misstag, healing eller placebo, vem vet? Men de läkare som behandlade min far kunde inte förklara vad som hänt. Min fråga är att om skolmedicinen står svarslös – är det kunskap nog att utesluta andra svar?"

Personerna i fråga verkar vara övertygade utifrån så kallad anekdotal bevisföring. De har själv bevittnat och/eller hört från andra hur väl diverse alternativa metoder fungerat. Problemet är att denna typ av iakttagelser sker under relativt okontrollerade former samtidigt som det finns en stor risk att iakttagarna faller för någon av flera tankefällor. Här är några exempel:


  • Placeboeffekten. Denna känner de flesta till, men den bör ändå nämnas. Placeboeffekten kan vara extremt kraftfull, speciellt vid vissa alternativmedicinska behandlingar där ritualerna, miljön, mystiken och den mänskliga kontakten är påtaglig.
  • Spontan återgång (Spontaneous remission). Sjukdomar och krämpor försvinner ibland helt av sig själv, vilket även gäller för vissa svåra sjukdomar såsom cancer. Denna återgång kan felaktigt kopplas till behandlingar som varit tidsmässigt närliggande.
  • Regression fallacy. Många sjukdomar är cykliska eller annars varierande i grad. Det finns alltså bättre och sämre perioder och oftast söker man vård när man mår som sämst. När individen sedan börjar må bättre finns det en risk att förbättringen kopplas till någon behandling trots att det handlar om naturliga variationer. (BMJ), (Läkartidningen)
  • Multibla behandlingar. Ofta brukas alternativa metoder vid sidan av eller som ett komplement till skolmedicinska behandlingar. Då kan det vara svårt att veta vilken av behandlingarna som gett effekt.
  • Positive-outcome (publication) bias. Inom vetenskaplig forskning brukar man tala om denna bias i samband med publicering av forskningsresultat. I korta drag handlar det om att forskare i större drag väljer att publicera positiva resultat samtidigt som negativa göms undan. I liknande mening är det oftast kunderna med positiva erfarenheter som återkommer och talar väl om den alternativa medicinen. Kunder som inte fått önskad effekt lämnar tyst scenen.
  • Confirmation bias (Konfirmationsbias). Vi människor har en tendens att på flera sett favorisera våra övertygelser, samtidigt som vi ofta tror oss vara relativt objektiva. Det är väl dokumenterat att vi tenderar att vara mer kritiska mot uppgifter som går mot våra övertygelser samtidigt som vi lätt godtar övertygelsebekräftande data. Vi har därtill en tendens att minnas händelser som konfirmerar våra uppfattningar samtidigt som vi glömmer motsatsen. Detta ger oss en felaktig uppfattning om diverse företeelsers frekvens och betydelse.
  • Sedan finns ju ren inbillning också. Viljan att tro på en behandlings effektivitet kan få patienten att inbilla sig en förbättring och förvränga minnen av sjukdomsförloppet.

De flesta av ovanstående fällor kan undvikas med noga kontrollerade kliniska studier. Och det är mycket sällan som dessa studier visar på lika fantastiska resultat som anekdoter verkar peka på. Och ju bättre kontrollerad en studie är desto mindre effekt brukar man finna. Men givetvis finns det undantag och det är dessa man bör ta på större allvar.

Läs mer på Skepdic om anekdoter.

Tidigare inlägg i ämnet:
- Insändare om alternativ vård
- Brister med anekdotal bevisföring

Andra bloggar om:

14 kommentarer:

Terra sa...

Mycket bra bloggpost. Välarbetad verkligen!

Jag gillar den här kommentaren:

"Jag har BOTAT psoriasis, migrän, ulcerös colit, struma, öroninflammation mm med homeopatiska medel, inte bara tagit bort symptomen!"

Botat ja.. sjukdomar som alla av helt naturliga skäl kan spontant försvinna utan behandling. Dvs det är fullständigt omöjligt för någon att påstå med säkerhet att deras alternativmedicin faktiskt botade det. Och så här är det ju i alla de fall där en sjukdom faktiskt försvunnit. Det kan ske spontant.

Och då har jag såklart inte berört någon av de andra källkritiska aspekter som finns - som att det inte alls är var säkert att personerna hade just de här sjukdomarna...

Kraxpelax sa...

Vad ska man säga. En del människor inbillar sig hur mycket som helst och vad som helst. De betalar skjortan, och charlatanerna skor sig skjortan. Låt dem hållas. Ge dem vad de vill ha. Folk ska inte beskyddas mot sig själva.

Technicolor sa...

Jag upplever att en del av problemet är att "alternativa" behandlingsformer och hälsofilosofier tenderar att bli i det närmaste en religion för många av de som tror på dessa metoders effektivitet. Kritik och ifrågasättande från vetenskapligt håll blir i praktiken ett slag mot deras världsbild och grundläggande värderingar vilket oftast ökar hängivenheten och "vi och dom"-känslan.

Pekka S sa...

Terra: Tänkte ta med feldiagnos som punkt, men lät bli denna gång. Men den felkällan ska givetvis inte förringas. Det är en högst verklig fallgrop som kan leda till ogrundad hyllan av diverse behandlingar. Jag undrar dock om denna felkälla upptäcks bättre t ex i medicinska studier? Finns inte risken att feldiagnoser även slinker med i sådana testgrupper?

Kraxpelax: Vet inte riktigt hur din kommentar bör tolkas. Men jag själv anser att det är givet att vi ska bry oss om våra medmänniskor. Kvacksalvare kan vara mycket övertygande och bedrägliga. Godtrogna och illa informerade individer kan lätt falla för deras knep vilket är fullt förståeligt. Dessa är offer för sina omständigheter och bör inte lämnas i sticket. Och skuldenläggande av offren anser jag bygga på en orealistisk bild av den mänskliga naturen.

Samtidigt anser jag att vi alla måste ta ansvar för våra egna val. Men det innebär inte att vi inte ska kunna framföra god information och sprida kritiskt tänkande till våra medmänniskor. Jag tvingar ingen att avstå från besök till den lokala homeopaten. Men jag vill gärna att folk har rätt information och nyttiga förhållningssätt i bagaget om möjligt.

Forbo sa...

Bra poster som alltid Pekka, undrar ibland hur du hinner med något annat..använder du astralprojicering för att göra ditt löneslavsarbete månntro?;-)

Seriöst, det är alltid lika beklämmande att se hur lite vår kära folkskola lyckades hamra in vetenskap och kritiskt tänkande i stora delar av befolkningen.

Min teori är dock följande: Det svensk sjukvård skulle behöva är läkare med en större portion tid, empati och tålamod att lyssna på människor...dvs det som allsköns kvacksalvare egentligen tar betalt för. De flesta människor vill bli lyssnade på, och när dom har fått prata av sig ett tag så brukar de må bättre...sockerpiller och nålar får de på köpet som ett sätt att legitimera pratstunden.

Sen kan jag gott tänka mig att många "alternativläkare" faktiskt hittar en och annan lösning på problemen deras patienter har när de sitter och pratar i timmavis:
"Du får det här homeopatiska medlet, sen rekommenderar jag dig att köpa en riktigt bra kontorsstol..så ska du se att ryggvärken släpper"

vanliga läkare missar säkert bakomliggande miljöfaktorer, och därmed släpper in kvacksalvarna på "marknaden".

LeoB sa...

orsakverkan:

Jag tycker det här känns för förenklat. Försök att istället för att tänka att de andra inte förstår tänka att det är något du inte förstår. Det är så man kan börja upptäcka och förstå.

Sedan måste naturligtvis de andra göra samma sak. Men faktum är att vetenskapstänkande av det slag du refererar till är ganska enkel. De flesta klarar utan vidare av det. Men att förstå att något utelämnas i det här tänkandet är svårare.

Kerstin sa...

Jag har långt ifrån tillräcklig kunskap om hur vetenskaplig forskning går till, så jag kanske inte vet vad jag pratar om ...
Men min uppfattning när jag läser en massa kommentarer från människor som förlitar sig på sina egna och andras anekdoter, är att de inte skulle ändra sin tro även om de skulle förstå hur vetenskaplig forskning går till. Så jag tror inte att det är där det största problemet ligger.

Jag vill inflika att jag verkligen blir upplyft över ditt engagemang i att analysera diverse kommentarer till SvD:s artikel (artiklar?) (måste bara, kan inte låta bli, påpeka att det heter tänkesätt, inte tankesätt ... ), mycket lärorikt!

Jag skulle vilja ta mig friheten att peka på en länk (vet inte om det är tillåtet): http://www.nymedicin.com/blogg/?p=35 och hänvisa till en kommentar till den, från en som kallar sig kafpauzo. Han/hon, och även bloggaren, verkar inte direkt ha några problem med att sammanställa ett tillräckligt antal anekdotiska erfarenheter och utifrån dessa få en "vetenskaplig bild" som ska vara fullt användbar! Jag (en icke vetenskapsutbildad person) anser deras inställning vara horribel.

LeoB sa...

Kerstin,

hur kommer du fram till att det heter "tänkesätt", inte "tankesätt"? En enkel googling ger

tänkesätt: 42 200 träffar
tankesätt: 145 000 träffar

En sådan här enkel sökning uppfyller tror jag uppfyller många av de krav man brukar ställa på en kvantitativ vetenskaplig undersökning. Den är reproducerbar. Vi kan anta att urvalet är representativt (eller vi kan begränsa undersökning till det som finns på Internet). Vi kan uppskatta felets storlek i mätningen, osv.

När du säger att det heter "tänkesätt" så kanske du grundar det mer på anekdotisk erfarenhet? ;-)

LeoB sa...

Kom att tänka på en liten studie från läkemedelsverket som jag läste om för en månad sedan:

Det är svårt att säga hur måga läkemedelsbolag som medvetet fördröjer publiceringen av sina negativa resultat, men vi misstänker att det är så, säger Lennart Forslund.

(Negativa läkemedelsstudier försenas, sr.se)

Detta angående listan du presenterar, orsakverkan, om vanliga tankefällor i sammanhanget. Jag tvivlar naturligtvis inte på att de är vanligare i alternativmedicinska sammanhang (av skäl som du säkerligen kan räkna upp lika bra som jag), men de förekommer på båda sidorna av skranket.

Men det är ändå bara att skrapa på ytan. Vetenskap kan bara fortsätta att vara vetenskap om den kritiseras på djupet. Så sker inte alltid idag.

Istället förhärligas den ofta. Det märks inte minst på alla antydningar om kritikerna som mindre vetande. Det finns vederhäftig och mindre vederhäftig kritik. Precis som i andra sammanhang (välj ett godtyckligt, kontroversiellt dito) så buntar man ihop den vederhäftiga kritiken med mindre vederhäftig och avfärdar sedan kritiken - genom att angripa den ovederhäftiga kritiken.

Orsaken till att det här fungerar är huvudsakligen, tror jag, att de flesta människor inte vill verka korkade, inte vill hamna utanför. Det är ett psykiskt tillstånd som ganska effektivt blockerar tänkandet (det kan troligen anses vara en del av tillståndets funktionella verkan). Det är ett fenomen som lätt kan utnyttjas av den som har mycket resurser.

Kerstin sa...

leob,

skämtar du med mig? Jag hoppas verkligen att du gör det. Om du inte gör det så ger du verkligen sken av att inte vara speciellt insatt i vad en vetenskaplig undersökning innebär.
Slå först upp uttrycket "Argumentum ad populum" och slå sedan upp orden (tankesätt och tänkesätt) i en ordbok, t.ex. Bonniers svenska ordbok.


orsakverkan,

jag ber om ursäkt för att jag "petnogade" dig, eftersom det stal fokus från det du bloggade om.

LeoB sa...

Kerstin, det är kanske så att du förväxlar kartan med verkligheten när du hänvisar till ordboken (som ju alltid ligger en smula efter)? (Trodde nog inte jag skulle skriva något sådant någon gång. Jag är förbluffad över ditt svar.)

Men åter till verkligheten, åtminstone vad gäller vetenskapliga undersökningar och den lilla diskussionen här. Du skriver först att du inte vet så mycket om vetenskapliga metoder och sen skriver du motsatsen. Vad är det du saknar i det jag skriver? Det känns som om du vill ha lite magi också, som om du vill att grunden i en kvantitativ vetenskaplig undersökning ska vara komplicerad, men det måste väl vara fel?

Pekka S sa...

Forbo: Bara att hålla med.

Leob: Tycker du att vetenskapligt tänkande är enkelt? Jag tror tvärtom att de flesta har väldigt liten aning om hur vetenskaplig forskning går till och hur sådan ska bedömas. Vetenskap går till väldigt stor grad ut på att eliminera felkällor som uppstår ur vanligt mänskligt tänkande och agerande. Det är därför goda försöksmetoder är så svåra att utforma. Ge en slumpmässigt utvalt person en medicinsk forskningsrapport i handen så märker du hur god koll de har. Detta säger jag inte för att vara nedlåtande. Jag själv har ofta stora bekymmer med att läsa sådana.

Läkemedelbolagens mygel med studier är riktigt upprörande. Sånt här borde givetvis inte förkomma, men jag tror att det blit bättre framöver. Såvitt jag förstår kommer man att införa en obligatorisk registrering av alla påbörjade studier. Detta innebär att frånvarande resultat blir lättare att märka av.

Kerstin: Jag håller med om att vetenskapsfilosofisk insikt inte nödvändigtvis leder till ett förkastande av anekdoter. Vi människor lägger av naturen väldigt hög vikt vid sådana. Det går lite grann mot våra intuitioner att förkasta övertygande berättelser och upplevelser.
Håller med om att Kafpauzo saknar koll på bristerna med anekdotala erfarenheter. De är helt enkelt för dåligt kontrollerade för att du om man så skulle samla tusen anekdoter i sin "forskning".
Ska även kolla upp detta med tanke- och tänkesätt. Vill givetvis använda ett korrekt ordval. Det är alltså bara bra att du tar upp sådant!

Henrik Gustafsson sa...

diskussionen kring "tankesätt" och "tänkesätt" är mycket intressant. Jag skulle tro att den diskussionen också säger något om spänningen mellan socialvetenskaplig och naturvetenskaplig forskning (om man nu kan gör en sådan uppdelning (vilket jag tror att man nog kan)). Den förra av dessa formuleras i relation till social konstruktioner medan den senare formuleras i relation till konstanter (möjligen förenklar jag det något). Vad gäller språket så måste man väl ändå kalla detta en social konstruktion, en social överenskommelse i specifik tid och på en specifik plats. Om tillräckligt många använder termen "tankesätt" istället för termen "tänkesätt" så kommer till slut ordböckerna revideras även om det senare alternativet från början ansågs vara det rätta. Detta kan på sätt och vis vara problematiskt eftersom vårt gemensamma kunskapsförråd bevaras i just språket. Språket behöver därför upplevas som en konstant, även om det inte finns några belägg för att så skulle vara fallet (utom möjligen senaste utgåvan av bonniers ordbok).

Henrik Gustafsson sa...

revidering: Med socialvetenskap menar jag samhällsvetenskap/humaniora