tisdag 5 augusti 2008

Insändare om alternativ vård

I Jönköpingsposten den 4 augusti hittade jag en insändare av Anna Svensson där hon förespråkade en introduktion av fler alternativa metoder till den allmänna sjukvården. Specifikt verkade det gälla homeopati.

Efter lite googling fann jag att hon skickat exakt samma text till en mängd tidningar.

Såhär skriver hon:

Varför ska etablissemanget vägra oss vanliga människor vård utanför den traditionella skolmedicinen? Varför ska vi vanliga döda behöva stå ut med kroniska sjukdomar och besvär bara för att den alternativa och komplementära medicinen inte accepteras av våra politiker?
Jag har nu haft min reumatism och besvärande allergi i mer än tio år, utan att den traditionella vården har kunnat hjälpa mig med den minsta lindring. Det enda jag blivit erbjuden är farliga mediciner med kraftiga biverkningar och som ändå inte kunnat bota mig.

Tack vare en god vän kom jag i kontakt med en bok om egenvård med homeopati. Detta blev min räddning, trots att jag från början var ganska skeptisk (precis som jag fått lära mig att vara mot det som normalt inte accepteras av samhället). Men efter att ha läst och funderat, läst och funderat började jag inse olika saker om mig själv.

Detta blev lösningen på mina kroniska besvär och jag har nu sedan sex månader tillbaka blivit nästan helt besvärsfri och mår mycket bättre. Och det är jag mycket glad över efter att ha haft ständiga smärtor under så lång tid.

Varför ska våra politiker få bestämma över vår hälsa på detta sätt? Jag kan varmt rekommendera boken till alla andra som dragit på sig kroniska besvär med hälsan, den heter ”Må bättre till kropp och själ” och är skriven av homeopaten Pär Wahlström. Läs den och unna dig en annan syn på din sjukdom! Många bibliotek har den till utlåning, men annars kan du säkert få tag i den i bokhandeln.

Anna Svensson, 46 år
(varav 10 jag inte ens vill minnas)

Såhär ser jag på det hela.

Till att börja önskar jag ingen dålig hälsa. Alla hälsoförbättringar är positiva oavsett vilken metod man tillskriver framgången. Jag är fullt medveten om att många upplever sig ha blivit hjälpta av alternativa metoder och jag är glad för deras skull. Men detta räcker inte för metoderna ska accepteras inom den allmänna sjukvården.

Istället vill jag berömma den svenska sjukvården för de hårda krav som gäller för godkännande av nya vårdmetoder.

Varför är jag av denna åsikt?

Sjukvården i Sverige är till stor del skattefinansierad och dessa pengar verkar sällan räcka fullt ut. Långa vårdköer, dåliga löner och så vidare är till stor del konsekvenser av ekonomiska begränsningar. Därför är det extra viktigt att pengarna som finns används på bästa möjliga sätt. För att garantera bästa tänkbara vård måste de ekonomiska medlen styras till metoder vars effektivitet konstaterats genom gedigen vetenskaplig forskning.

De behandlingsmetoder som inkluderas under den så kallade alternativa medicinen saknar väldigt ofta sådant forskningsstöd. Det är därför metoderna kallas för ”alternativa” istället för skolmedicinska. Borde sådana metoder inkluderas inom den allmänna sjukvården? Nej, eftersom detta skulle innebära att man tvingas att strama åt budgeten för effektiva metoder till förmån för spekulativa alternativ. Detta vore enligt min mening grovt oansvarigt.

Utöver den ekonomiska biten finns det andra risker med att släppa in alternativa metoder. Till att börja med får metoderna en status de inte förtjänar. Att metoderna kommer att släppas in på grund av sänkta beviskrav lär få tänka på. För det andra riskerar man att försämra förtroendet för den svenska vården i allmänhet. Många kommer att undra varför man erbjuds skumma alternativa metoder och andra lär uppleva att vårdkvalitén generellt sett försämras (till följd av nya verkningslösa metoder).

Homeopati, zonterapi, ayurveda, irisdiagnostik, dianetik, kinesiologi och andra så kallade alternativa metoder bör inte höra hemma inom den allmänna sjukvården förrän dessa genom övertygande vetenskapliga studier förtjänat sin plats.

Homeopatiförespråkaren Pär Wahlström är förresten inte en man bör ha alltför högt förtroende för. Han är bl a dömd för bokföringsbrott och olovligt förfogande under namnet Christer Domermark. Han är även svartflaggad av Råd & Rön för oseriös stuguthyrningsverksamhet. Nyligen gick hans företag i konkurs.

Insändaren:
Nwt.se
Länstidningen i Södertälje
Dagens Arbete
Östersunds-Posten
Hallands Nyheter
Värmlands Folkblad

Trelleborgs Allehanda
Norran
Katrineholms Kuriren

Andra bloggar om: , ,

10 kommentarer:

Technicolor sa...

Förutom att alternativ vård lurar sjuka människor att betala pengar för placebobehandling finns det också påtagliga risker, dels genom eventuella biverkningar och påverkan på övrig medicinering, dels genom att man ibland inte söker adekvat vård i tid. Med detta inte sagt att traditionell kunskap är värdelös - det kan bidra med goda hypoteser till framtida vetenskaplig forskning och läkemedelsprövning. Men hypoteser ska inte ligga till grund för behandling.

Jag är bland annat högst tveksamt inställd till hälsokost -som ofta inte har särskilt väl utredda effekter. Konsekvensen av detta är antingen att 1) medlet inte funkar, eller ännu värre 2) medlet har effekt men konsekvenserna är inte kartlagda. Att naturmedel uppfattas som hälsosammare än vanlig medicin tror jag knappast har att göra med färre biverkningar i förhållande till effektivitet utan snarare att de flesta hälsokostpreparat har mycket liten effekt och därmed även få biverkningar. För övrigt ifrågasätter jag varför medel nödvändigtvis är "naturliga" bara för att de säljs i affärer som luktar konstigt, och är förpackade i kartonger med färgfoton på i stället för trista apotekslådor...

Pekka S sa...

Ja, det finns ju potentiella faror med den alternativa medicinen. Det ska absolut inte glömmas.

Jag tror dock att dessa faror i viss mån skulle begränsas ifall alt.med. introducerades till den allmänna sjukvården. Läkarna skulle då få en bättre översyn och remisser till sådana metoder skulle förhoppningsvis inte utfärdas ifall andra behandlingar verkade nödvändiga. Men detta är givetvis inte skäl nog till att ta in pseudovetenskap i vården.

Och jag är precis som du skeptisk till hälsokostpreparat. Det är lite alternativmedicin light över det hela. Att de är "naturliga" är ett uselt argument, som tyvärr fungerar. Folk tänker inte på att cyanid, arsenik och kvicksilver också är naturliga. Och det är ogräs också, men inte är det nyttigt för det.

Anonym sa...

Vilket kvalificerat skitsnack du håller på med. Jag tror inte du vet något överhuvudtaget om möjligheterna att läka människors besvär och sjukdomar. Jag känner personligen författaren du förtalar och jag vet hur fel du har. Dessutom kan jag informera dig om att du är polisanmäld för dina trakasserier. Hoppas du klarar att förklara dina personliga problem!

Pekka S sa...

Anonym: Polisanmäld? Det är jag högst tveksam till. Vad skulle det vara för? Mitt konstaterande av Pär Wahlströms förflutna? Är faktapåpekan numera lika med förtal? Brukar du polisanmäla alla som presenterar fakta du inte gillar?

Anonym sa...

Tjena Pekka!

Ett litet påpekande kring "förtal".

Juridiska termen "förtal" har långtifrån endast att göra med huruvida något är sant eller inte.

"Faktapåpekande", som du benämner det, kan mkt väl vara förtal, i de fall det är avsett att framställa någon i dålig dager.

Lagtext: "Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.
Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar."
Domstolar har i sammanhanget bl a att väga mellan allmänintresse och personlig integritet.

I ett rättsamhälle är det domstolars uppgift att döma och det tillkommer inte enskilda.

Take sa...

Det finns väl en alldeles skäligt anledning att vissa att Pär Wahlström är en pajas? Så då är det helt ok enligt lagen.

Anonym sa...

Take:

Som tidigare nämnts är det domstolars sak att tolka lagtexter och att döma, inte din eller min.

Att hantera klandervärt beteende genom att kritisera beteendet är mer värdigt än att gå till personangrepp, imho.

Peter sa...

Angående balansgången mellan förtalsbrott och yttrandefrihet sägs följande i förarbetena.

"I den offentliga diskussionen, såväl i tal som i skrift, upprätthålles i vårt land en vidsträckt yttrandefrihet. Denna yttrandefrihet är grundvalen för ett demokratiskt samhällsskick. Det måste finnas utrymme för den politiska debatten, liksom också andra samhälleliga, kulturella och vetenskapliga frågor måste få ventileras, även om därigenom enskilda personer skulle i viss mån angripas."

Det i förtalsparagrafens första stycket beskrivna brottsområdet inskränks väsentligt genom regeln i andra stycket om yttrandefrihet vid intressekollisioner och andra privilegierade situationer.

Anonym sa...

Jag förutsätter att innehavaren av bloggen har på fötterna vad gäller den omtalade personens mindre smickrande verksamhet.

Naturligtvis är han då i sin fulla rätt att varna andra. Har brott begåtts så lär det inte vara förtal att påpeka detta.

Häng ut lurendrejarna!

Pekka S sa...

Tycker inte att det är speciellt kontroversiellt av mig att påpeka att Wahlströms förflutna inte direkt ökar mitt förtroende för honom. Mona Sahlins förtroende ifrågasattes av betydligt mildare skäl, t ex Tobleroneaffären.

Men givetvis skulle folk kunna ha vettiga åsikter på vissa områden trots bristande omdömen i andra. Mitt inlägg var först och främst en kritik av argumenten i insändaren.