fredag 25 april 2008

Magiskt tänkande

Välj ut ett foto på någon person som du har väldigt kär (barn, fru, förälder, vän). Tejpa fast fotot på en darttavla och kasta pilar på den. Riv sedan sönder det och bränn upp bitarna.

Hur känner du rent intuitivt för ovanstående övning? Jag känner i alla fall ett psykologiskt motstånd. Många blir rent förfärade av blotta tanken.

"Så skulle jag verkligen inte vilja göra mot någon jag håller av!"
Och om jag av någon anledning skulle ta mig an en sådan uppgift så skulle jag reflexmässigt intala mig själv att såhär skulle jag i varje fall inte kunna göra på riktigt! (För att mota obehagskänslan)

Varför tänker jag och många andra såhär? För det är ju bara en bit papper med en avbildning av individen. Att attackera en pappersbit har väl inget att göra med att attackera en verklig person? Det ena följer inte det andra. Men så känns det ändå, rent intuitivt.

Psychology Today har en mycket intressant och hyfsat ingående artikel om det magiska tänkandet. För det är just vad ovanstående scenario är ett exempel på. Magiskt tänkande är något vi alla mer eller mindre håller på med. Det är en del av vår mänskliga natur. Det magiska tänkandet är också något som ligger i själva kärnan till vidskepelse, diverse pseudovetenskaper och andliga uppfattningar.

Vad är då magiskt tänkande? Det magiska tänkandet är ett samlingsbegrepp för ett antal psykologiska och kognitiva fenomen som leder till felaktiga eller ogrundade slutsatser om vår upplevelse och tolkning av världen.

Exempel på detta är:
  • Att likställa korrelation med kausalitet. Vi har nämligen en tendens att uppfattat två tidsmässigt kopplade fenomen som kausalt sammanlänkade, trots att vi endast har uppfattat en korrelation. Ett exempel på detta är den så kallade fullmånseffekten, dvs uppfattningen om att fullmånen har en speciell inverkan på oss. Det räcker med att vi upplever något fenomen (huvudvärk, sömnproblem, osv) en eller ett par gånger i samband med fullmåne för att denna kausaluppfattning uppstår. Över tiden kommer vi sedan att minnas träffarna (de gånger korrelationen återkommer), men glömma missarna. En annan övertro på kausala samband bygger på tankars och önskningars kraft. Exempel på detta kan vara uppfyllelsen av en önskning eller bön, eller en olycka som följer negativa tankar. Till denna grupp hör också tron på rituella handlingars kraft. Dessa korrelationsgrundade misstag beror på att vi människor ofrånkomligt är mönstersökande djur. Och detta mönstersökande är vitalt för vår överlevnad.
    "Survival requires recognizing patterns—night follows day, berries that color will make you ill. And because missing the obvious often hurts more than seeing the imaginary, our skills at inferring connections are overtuned."

    "Brugger argues that the ability to see patterns and make loose associations enhances creativity and also serves a practical function: "If you're on the grassland, it's always better to assume that a tiger is there."
  • Smittoöverföring. Av naturliga, evolutionära skäl, har vi människor en tendens att undvika födor och föremål som vi uppfattar vara hälsofarliga. Men denna tendens är så starkt inpräntad i oss att vi uppfattar "smittorisker" och känner avsky för fenomen där inga risker kan tänkas föreligga. Låt oss säga att du går in i en second hand-butik och hittar två identiska tröjor som du gillar. Den ena har innan ägts av butiksbiträdet, medan den andra har tillhört en avskydd seriemördare. Vilken väljer du? Gör det någon skillnad om seriemördarens gamla tröja är i något bättre skick än den andra? På liknande vis kan besmittning ses som något positivt. Vi har troligtvis alla saker som vi håller av mer än andra. Saker som vi tycker är oersättliga eller i alla fall näst intill. Ärvda antikviteter, vigselringar, våra första skor, en kär teddybjörn eller annat. Vi skulle aldrig acceptera att någon av dessa byttes ut även om kopian vore en exakt replika ner till minsta atom. Replikan skulle sakna all värde som originalet hade. Vi har alltså en uppfattning om att originalet har någon form av magisk essens som följt med genom sin historia.
  • Symbolers kraft. Detta innebär att vi har en tendens att inte helt kunna håller isär symboler och det de ska representera. Ett exempel på detta är fotoscenariot jag nämnde i inläggets början. Ett annat exempel på voodoodockor som sägs representera individer vars liv man ska kunna påverka genom manipulation av dockorna. Ett förvånansvärt vanligt förekommande exempel är tro på kraften hos uttalade ord. T ex menar vissa att man inte ska berömma det goda vädret eftersom detta kommer att skapa oväder. Detta kan även verka åt andra hållet genom en tro på uttalade ords positiva inverkan.
  • Ritualers makt. Med detta syftas på enkla eller komplicerade handlingsmönster som vi tror kan ha en påverkan på världen. Exempel på detta är att knacka i trä, att göra korstecknet, att utföra regndanser eller att släcka lamporna enligt en viss ordning.
  • Mening i tillvaron. Med detta syftar man på tendensen att uppfatta mening med vissa händelser i vår tillvaro. Vi känner en förtröstan i meningen när vi har motgångar och en uppmuntran vid framgångar. Det finns även en speciell typ av mening som kallas för synkronisitet. Med detta syftas på tendensen att se mening i två oberoende händelsers samtida (eller nära samtida) inträffande. Ett vanligt exempel är att någon ringer precis när man råkar tänka på den personen. Sådana sammanträffanden känns intuitivt meningsfulla.
  • Intentioner och Krafter. En annan tendens som vi har ibland är att vi projicerar antromorfiska egenskaper på döda ting. Vi upplever att det finns en medvetenhet, mening eller avsikt hos döda ting. Vi känner kanske att dessa har dolda motiv. Vi blir arga på bilen som inte "vill" starta och saker som ramlar och bara inte "vill" hålla sig på plats. Vi kan t ex känna respekt för gamla träd och känna skuldkänslor över att behöva såga ner dem.
Här är några fler konkreta exempel på magiskt tänkande:
  • Att man inte får gå under stegar eftersom detta medför otur.
  • Att nummer 13 är ett oturstal.
  • Att hållandet av tummar ska medföra ökad tur eller lycka.
  • Att knackande i trä har inverkan på framtiden.
  • Att himlakropparnas position vid en människas födsel har en inverkan på individens personlighet.
  • Att mineraler och kristaller kan ha en inverkan på människors hälsa.
  • Att framgångarna i någon idrott beror på lyckokalsongerna.
  • Att bärandet av en närståendes klädesplagg ger en känsla av närhet.
  • Att våra tankar allena kan påverka den externa världen.
  • Att kakor gjorda med kärlek smakar bättre än identiska kakor gjorda under stress.
  • Att spådamer genom beskådan av tarotkort, benbitar eller kaffesump kan få information bortom den redan tillgängliga.
  • Att vinen och oblaten vid nattvarden är Kristi kropp och blod i verklig mening.
  • Att man med pendlar kan söka svar på t ex kommande barns kön.
  • Att man med tankens kraft kan böja skedar eller förflytta föremål.
  • Att man kan önska sig något vi utblåsning av tårtljus eller beskådning av ett stjärnfall.
  • Att olyckan man råkade ut för är en bestraffning på något man gjort innan.
  • Att bli arg på en dörr som man råkat gå in i.
Listan skulle kunna göras hur lång som helst.

Jag vill dock påpeka ett par saker. För det första att vi alla är magiska tänkare till större eller mindre grad. Och för det andra att magiskt tänkande inte av nödvändighet är något negativt. Magiskt tänkande kan ge oss mening, trygghet, lugn, osv och det ska man inte förringa. Jag betvivlar att jag själv kommer att lägga av med alla mina små magiska nycker. I vissa fall vill jag nog inte ens det.

Men det finns givetvis gränser som inte bör passeras. Det magiska tänkandet bör påpekas och motarbetas när effekterna blir potentiellt eller uppenbart negativa. Därför kan det vara bra att ha ett hum om vad magiskt tänkande är för något.

---

Två tidigare inlägg i ämnet:
Magiskt tänkande och våldtäckt på barn
Magiskt tänkande och kampsport

Ytterligare läsning:
Artikeln i Psychology Today
Committee for Skeptical Inquiry - Magical Thinking in Complementary and Alternative Medicine
Magical Thinking - Skepdic

Andra bloggar om: ,

29 kommentarer:

Zoltan sa...

Hu, det var en lång lista, och Joe Labero fick inte vara med ;-)

Visserligen är även jag en stark motståndare till vidskepelse och blind fanatism, men undrar ändå ifall man med säkerhet kan avfärda allting som kan betecknas som "övernaturligt"?

Antag att man en dag skulle kunna bevisa exempelvis Guds existens? Skulle inte många ändå vägra acceptera ett sådant påstående?

Jag hamnar ofta i kunskapsteoretiska fållor, som denna, men vad är kriterierna för kunskap? Mätbarhet, falsifierbarhet?

Sedan är diskussionen intressant ur ett annat perspektiv: varför envisas människor i alla tider med att skapa gudsbegrepp, filosofier och tjata om existensens syfte?

Vore kul att få leva den dag då fungerande artificiell intelligens finns, och då se ifall burken ställer frågan: "varför finns jag?". En bug, eller något deterministiskt för all intelligens?

Pekka S sa...

"Visserligen är även jag en stark motståndare till vidskepelse och blind fanatism, men undrar ändå ifall man med säkerhet kan avfärda allting som kan betecknas som "övernaturligt"?"

Magiskt tänkande definieras till viss del som icke-vetenskapligt kausaltänkande. Eller tänkande som saknar vetenskapligt plausibel grund.

Och eftersom vetenskapliga teorier alltid är tentativa är det givetvis möjligt att vissa fenomen som idag klassas som magiskt tänkande kan komma att plockas bort från listan i framtiden.

"Antag att man en dag skulle kunna bevisa exempelvis Guds existens? Skulle inte många ändå vägra acceptera ett sådant påstående?"

Menar du att vissa skulle vägra acceptera klara bevis för guds existens? Jo, det är jag övertygad om. Så kallade starka agnostiker anser t ex att den frågan är obesvarbar. Skulle du vilja ge något exempel på ett bevis, bara för att testa min uppfattning?

"varför envisas människor i alla tider med att skapa gudsbegrepp, filosofier och tjata om existensens syfte?"

En mycket intressant och svår fråga. För all intelligens tror jag inte att det gäller, men kanske vid tillräckligt hög intelligens...

Zoltan sa...

Ett hypotetiskt exempel på bevis på Guds existens kanske skulle vara att någon uppstod från de döda, eller uppväcker andra döda, enkom för att själv bevisa Guds existens.

Eller att någon med en träpinne skulle dela på Östersjön och torrskodd promenera till Åland (för att handla taxfree?)

Även om dessa fåniga exempel skulle inträffa för att bevisa Guds existens, så tror jag att de ändå skulle betraktas som skrönor efter några generationer.

Som art verkar vi ha ett enastående behov av att få saker kontinuerligt bevisade för oss. Vilket kanske även är en trist anledning till varför vi ideligen verkar upprepa historiska mardrömmar, som folkmord etc..

Tunga grejor på lördagkvällen.

Pekka S sa...

"Ett hypotetiskt exempel på bevis på Guds existens kanske skulle vara att någon uppstod från de döda...

Eller att någon med en träpinne skulle dela på Östersjön..."


Om något av detta skedde under väl kontrollerade och dokumenterade former så skulle det vara väldigt goda bevis.

"Även om dessa fåniga exempel skulle inträffa för att bevisa Guds existens, så tror jag att de ändå skulle betraktas som skrönor efter några generationer."

Ja, fast till mindre grad ifall dokumentationen är god. Sedan kan man ju tänka sig mirakel som ger långtida effekter, som t ex arrangerandet av stjärnorna på himlen till texten "Bortförklara detta!" :)

"Som art verkar vi ha ett enastående behov av att få saker kontinuerligt bevisade för oss. Vilket kanske även är en trist anledning till varför vi ideligen verkar upprepa historiska mardrömmar, som folkmord etc..

Tunga grejor på lördagkvällen."


Till viss del har du rätt. Det som inte är närliggande och greppbart känns mindre relevant och trovärdigt.

Hans Lundahl sa...

eftersom Zoltan bojkottar mina kommentarer, borde jag icke befatta mig med honom, kan dock ej undvika en sak som denna:

"Vore kul att få leva den dag då fungerande artificiell intelligens finns, och då se ifall burken ställer frågan: 'varför finns jag?'. En bug, eller något deterministiskt för all intelligens?"

Fungerande artificiella intelligens-substitut finnas redan, artificiel intelligens som sådan är en ontologisk omöjlighet.

Zoltan sa...

Hans,

Men oj, jag har verkligen inte försökt "bojkotta" dina kommentarer, och ber om ursäkt om jag gett ett sådant intryck. På vilken blogg har detta uppstått?

Undrar också vad du menar med AI substitut och varför äkta AI är ontologiskt omöjligt.

Pekka S sa...

Jag undrar precis som Zoltan varför AI är en ontologisk omöjlighet? Syftar du kanske på datorers brist på själ/ande?

Z sa...

Pekka, Zoltan

kanske menar Hans Lundahl följande scenario t ex:

En svensk robot som står i ett rum får ett brev på ryska genom brevinkastet (för översättning). Den går då fram till sin översättarmanick och scannar in brevet.
Ut kommer ett svenskt brev (en översättning)
Roboten puttar ut den svenska översättningen genom brevlådan så att forskarna kan få det.

Frågan är: Kan roboten ryska? Nej, tydligen inte. Forskarna utanför dörren vet inte.

Hans Lundahl sa...

intelligens betyder förstående

inget tyder på att nra rent materiella liflösa föremål skulle ha denna egenskap, äfven om det går utmärkt väl att simulera vissa operationer af den med materiella föremål: till exempel språk med bokstafstecken, siffror och andra symboler; till exempel räknande med kulramar, till exempel ordnande med hålkort; till exempel val med automater; till exempel alla dessa ting med datorer

pekka kan fråga, om en apparat gjordes som kunde simulera äfven öfriga operationer af förståelse, huru skulle vi kunna veta att den icke förstode? precis som vi intuitivt förstå att en kulram icke kan räkna och en bokstaf icke kan begripa språk

Hans Lundahl sa...

zoltan, ang. bojkott, så försökte jag fler än en gg posta kommentar med länk till min essay Resist Meta-Man eftersom denna talade om evolutionnism och kollektivt ansvarstagande och sambandet mellan dem

antingen har du satt mig på blockera eller så har ngn annan micklat med vår dator-kommunikation

Zoltan sa...

Hans,

Jag vet inte varför din kommentar fastnade i spamfiltret, men jag tryckte fram den samma dag som jag fick meddelade om att kontrollera det som fastnat, dvs den 18/4.

Ingen har blockerats på min blogg. Prova med en testkommentar, så får vi se om det är något annat problem (du kan maila mig).


Alla,

Det kanske är begreppet artificiell intelligens som förvirrar? Jag syftar inte på dagens modernaste superdatorer, utan på en framtida teknologi som autonomt kan utveckla sin egen logiska förmåga, tillfullo förstå språkliga nyanser och imitera ett mänskligt samtal, etc.

Den dagen kommer, och jag undrar verkligen varför existentiella frågeställningar skulle vara förbehållna människan, men inte andra intelligenta företeelser, biologiska eller ej. Detta har inget med själ att göra. Jag tror att alla intelligenta varelser utvecklar religion, filosofi m.m, det är oundvikligt och en logisk konsekvens av att kunna tänka.

Hans Lundahl sa...

att förstå förutsätter att vara en skapelse som kan förstå - icke en finurlig hopsättning af saker som icke kunna förstå

Hans Lundahl sa...

förutom Gud, som förstår utan att vara vare sig skapad eller hopsatt

Pekka S sa...

"intelligens betyder förstående

inget tyder på att nra rent materiella liflösa föremål skulle ha denna egenskap"


Vad sägs då om materiella levande föremål? Framtida AI kommer kanske av nödvändighet att utvecklas till en självförsörjande organism?

"pekka kan fråga, om en apparat gjordes som kunde simulera äfven öfriga operationer af förståelse, huru skulle vi kunna veta att den icke förstode? precis som vi intuitivt förstå att en kulram icke kan räkna och en bokstaf icke kan begripa språk"

Ja, det är en utmärkt fråga. Men t ex skulle vi kunna utveckla en väldigt rudimentär AI men med förmåga att lära sig och utvecklas utifrån sin omgivning. Vi skulle då kunna utesluta att denna intelligens förprogrammerats med alla svar vi kan tänkas fråga den. Andra test, utöver ren inlärningsförmåga, som vi skulle kunna utsätta den för är:
- Lösning av problem vi människor inte klarat av (matematiska, filosofiska, mekaniska, osv)
- Test av förmågan att lära ut sin kunskap. Detta kräver nämligen att den förstår sin kunskap och är förmögen att förmedla den i förenklad, pedagogisk form.
- Förmågan att föra komplicerade dialoger.

Osv. Finns säkert många smarta test som jag inte kommer på.

Hans Lundahl sa...

Jag besvarade min egen fråga, pekka: vi skulle veta att en rent materiel apparat icke vore intelligent af samma intuitiva anledning som vi veta att en kulram icke kan räkna, bara räknas på.


"Vi skulle då kunna utesluta att denna intelligens förprogrammerats med alla svar vi kan tänkas fråga den." - En kulram är heller ej förprogrammerad med alla svar, utan bara med den logik - öfversatt af oss till mekanik - som arithmetisk verklighet måste vara.

Hans Lundahl sa...

Från "Universums ålder" i o m att jag för débat om medvetandets och viljans icke-materialitet här:

"Den fria viljan är en illussion. Man har i otaliga experiment kunnat visa att den fria viljan föregås av undermedveten hjärnaktivitet. Redan innan du upplever dig besluta om fingerrörelser (av fri vilja) har signaler i hjärnan bestämt denna impuls."

Pseudovetenskapligt svammel. Post hoc, ergo propter hoc är ett felslut.

Hans Lundahl sa...

eller, för att tala med pekka "Att likställa korrelation med kausalitet."

Pekka S sa...

"En kulram är heller ej förprogrammerad med alla svar, utan bara med den logik - öfversatt af oss till mekanik - som arithmetisk verklighet måste vara."

Visst, men en kulram har inte förmågan att tolka, interagera, lära sig eller lära ut.

Ett fält jag tror har stor potential är sk förkroppsligad (embodied) AI.
http://www.msci.memphis.edu/~franklin/AAEI.html
http://brainsciencpodcast.wordpress.com/2007/11/30/brain-science-podcast-25-rolf-pfeifer-discusses-embodied-intelligence/

"Pseudovetenskapligt svammel. Post hoc, ergo propter hoc är ett felslut... eller, för att tala med pekka "Att likställa korrelation med kausalitet.""

Post hoc ergo propter hoc är endast ett felslut ifall man inte kan visa att det finns ett kausalsamband mellan de korrelerande fenomenen. Och det har man mycket tydligt visat inom neurovetenskapen. Man kan t ex stimulera hjärnan och orsaka en motorisk rörelse med medföljande känsla av fritt val hos patienter. Och detta kan man utföra med 100%-ig förutsägbarhet.

Hans Lundahl sa...

äfven om fritt val till äfventyrs skulle kunna simuleras på ett sätt som de facto ej vore det, betyder det ej att fritt val i öfriga fall vore illusion

Z sa...

När man säger att fri vilja inte existerar; vad menar man då?

Vad är det som inte existerar?

Hans Lundahl sa...

friheten att välja hvilket motiv man vill uppmärksamma

Pekka S sa...

Z: "När man säger att fri vilja inte existerar; vad menar man då?
Vad är det som inte existerar?"


Det jag syftar på är den libertarianska fria viljan. Enligt denna modellen existerar det en icke-kausal vilja. Man sägs i varje situation kunna välja vad som helst oberoende av ens minnen, personlighet, motiv, värderingar, föregående handlingar, osv.

Detta menar jag är önsketänkande. Vi är kausalt determinerade, materiella varelser.

Hans: "äfven om fritt val till äfventyrs skulle kunna simuleras på ett sätt som de facto ej vore det, betyder det ej att fritt val i öfriga fall vore illusion"

Det betyder i varje fall att vi inte är kapabla till att märka en skillnad.

Hans Lundahl sa...

det betyder bara att det i ett visst läge skulle vara omöjligt att märka en skilnad

ett godt exempel på att vi ha fritt val, är att, visst, om du tittar på den tjejen blir du attraherad, men å andra sidan är du intet tvungen att titta på henne, om du har ngn anledning att intet vilja bli attraherad (kyskhet, trohet)

Hans Lundahl sa...

För öfrigt feldefinierade du.

"Den gör gällande att fri vilja existerar och att den förutsätter att individen kan ta mer än en 'väg' under en given mängd omständigheter."

Mer än en väg betyder intet hvilken väg som helst oberoende af alla föregående omständigheter.

Pekka S sa...

"ett godt exempel på att vi ha fritt val, är att, visst, om du tittar på den tjejen blir du attraherad, men å andra sidan är du intet tvungen att titta på henne, om du har ngn anledning att intet vilja bli attraherad (kyskhet, trohet)"

Och, hur bevisar detta exempel en fri vilja? Skulle inte detta förklaras minst lika bra av ett deterministiskt medvetande där varje handling/beslut/tanke bygger på föregående händelser, personligt temperament, minnen, värderingar, övertygelser, kroppstillstånd, social kontext, osv? Det är sådant som bestämmer agerandet, inte något magiskt, kausaloberoende väsen.

"För öfrigt feldefinierade du."

Jag utgick från den mest fria tolkningen av den libertarianska fria viljan. Wikipedia-artikeln tog inte upp alla nyanser.

Men wiki-definitionen med enstaka val är inte mycket mer trovärdig.

Kraxpelax sa...

Du krånglar till det. Magi är att att åstadkomma synlig (empirisk förändring) förändring på ett sätt som inte kan förklas på förnuftets grund.

Pekka S sa...

Man bör inte blanda ihop magi med magiskt tänkande. Din definition av magi verkar därtill vara någon form av vädjan till okunskap, dvs argument ad ignoratiam.

Kraxpelax sa...

Jag förstår inte skillnbaden mellan magi och magiskt tänkande. Det där med "vädjan till okunskap" förstod jag inte heller. Ett tänkande som nöjer sig med vad saker "verkar" vara är självt så vagt det kan bli.

Pekka S sa...

Magi kan precis som du skriver handla om övernaturliga/paranormala effekter på världen. Magiskt tänkande däremot handlar om psykologiska processer som får oss tro på icke-vetenskapliga, paranormala/övernaturliga samband eller egenskaper.

Exempel på magiskt tänkande är t ex tron att tarotkort kan sia om dåtid, nutid eller framtid. Man tror alltså att korten på något vis är kopplade till världsaltet och utifrån denna koppling kan bringa kunskap till tolkaren.

Exempel på magi vore ifall tarotkort verkligen kunde användas till siande på ett verifierbart och träffsäkert sätt.

Förstår du skillnaden?