fredag 7 mars 2008

Tankar kring debatten (Sturmark/Ekman)

Orkade tyvärr inte titta på den sena debattsändningen på SVT24, men glädjande nog finns den att beskåda på Livets Ords webb-tv. Utmärkt funktion måste jag säga!

Hur upplevde jag då debatten? Här kommer några reflektioner.

Båda debattörerna verkade vara överens om att man i strikt mening varken kan bevisa eller motbevisa guds existens. Ulf Ekman sade dock vid flertalet tillfällen att man ändå kunde nå tillräcklig visshet för att finna en gudstro. Christer Sturmark lade i sin tur fokus på värdet av det sekulära samhället med tanke på att gudsfrågan inte slutgiltigt kan avgöras.

Och det var dessa frågor debatten i huvudsak kom att kretsa kring.

Sturmark presenterade de många fördelarna med att leva i ett sekulärt samhälle där religionen borde tillhöra den privata sfären. Religiösa övertygelser, som i huvudsak handlar om trosfrågor, borde inte få spela en avgörande roll gällande samhällets lagar och värderingar, men alla har rätt att tro vad de vill privat. Ekman höll dock inte med om detta och menade att det sekulära samhället är en teoretiskt fin idé men i praktisken en illussion.

Medan Sturmark i sina anföranden fokuserade på exemplifierad religionskritik och argument för humanism och sekularitet så återkom Ekman ständigt till Jesus. Ekmans anföranden handlade mycket om Jesus anspråk och huruvida det är rimligt att tro på dessa. Han listade upp en hel rad med extraordinära anspråk och menade att hela den kristna tron skulle falla ifall dessa anspråk inte kunde ses som rimliga och sannolika. Ekman menade också att dessa anspråk var prövbara i någon mån. Men hans anföranden stannade mest vid insinuationer om att det fanns argument för Jesu anspråk, men konkreta exempel var mycket få. Han presenterade egentligen bara två svaga argument: 1) Människors subjektiva religiösa erfarenheter och 2) Att det Jesus anspråk bevisas utifrån berättelser om hans återuppståndelse i bibeln. Knappast övertygande för den som inte redan är troende.

Ekman nämnde i debattens början att man också kunde se tecken eller spår av gud i skapelsen som ett slags argument för guds existens. Men några specifika spår presenterade Ekman inte. Kanske syftade han på diverse designargument?

Gällande vetenskap ställdes Ekman mot väggen av Sturmark som ville veta ifall Ekman trodde på evolutionen eller kreationism. Ekman förnekade att han trodde på en 6000 år gammal jord, men ville inte ta ställning till om människan var 200 000 år gammal så som bl a evolutionsteori menar. Ekman menade helt enkelt att han inte visste, vilket troligtvis var ett taktiskt bra svar för att inte uppröra kristna skapelsetroende.

Sturmark fortsatte lite grann på samma spår med att hävda att Ekmans kristna tro är än märkligare ifall han skulle tro att människan är 200000 år gammal. Detta eftersom människans levnadsförhållanden under denna tidsperiod varit oerhört svårartade och plågsamma och trots detta dyker bibelns gud inte upp förräns för ca 3000 år sedan. Tills dess har gud tyst suttit still med armarna i kors och betraktat människans lidande. Detta var enligt Sturmark inte en trovärdigt gudsbild. På detta kom inga svar från Ekman såvitt jag uppfattade.

Annars kretsade debatten mycket kring konsekvenser av ateistiska, sekulära och religiösa ideologier i historiska och moderna samhällen. Sturmark presenterade en hel del konkreta exempel på misär skapat av religiösa system, samtidigt som Ekman beskyllde ateismen för att vara en av de betydande grunderna bakom stora massmord i modern tid. Sturmark menade då att problemet låg i att dessa ideologier (t ex kommunism) blev allt för lika dogmatiska religioner (med persondyrkan och dogmatik), inte i att de råkade ha ateistiska inslag. Ekman i sin tur valde att inte försvara Sturmarks exempel speciellt mycket. Istället återkom han om och om igen till Jesus.

Hur uppfattade jag då debatten? Den fördes i en relativt vänskaplig ton och ingen av debattörerna tog till onödiga personangrepp eller andra fula knep. Sturmark hade den mest offensiva rollen genom debatten, men Ekman behöll sitt lugn och sin goda humör trots att han mest fick försvara sig. Men trots att Ekman rent kroppsligt utstrålade säkerhet och övertygelse var han rent argumentmässigt direkt dålig. Jag hade förväntat mig mycket mer av honom. Sturmark blev alltför lite pressad enligt min mening. Ekman skulle t ex ha kunnat pressa honom hårdare gällande hans moralgrunder, något som Sturmark gav ett ganska otydligt svar till. Ekman verkade vara mer intresserad av att predika om Jesus än att debattera.

Något som behandlades mindre än jag hade förväntat mig var frågan kring gudstrons respektive ateismens giltighet. Detta berördes mest indirekt vid några tillfällen men ingen lär ha påverkats i sina övertygelser i dessa frågor utifrån debattens innehåll.

Huvudämnena blev istället det sekulära samhället och Jesus. Sturmark lyckades enligt min mening väl med att argumentera för det sekulära samhällets värde och farorna med religiösa systems missbruk, medan Ekman inte övertygade med sina Jesusutlägg.

Jag är i slutändan hyffsat nöjd och hade gärna sett flera debatter av detta slag.

- Artikel i Uppsala Nya Tidning.
- Lite åsikter på Dagen, II.

Andra bloggar om: , , , ,

5 kommentarer:

Z sa...

Läser din beskrivning, såg inte debatten.

Tänker att Ekman inte precis är den mest slipade debattören, vad gäller argumentens tyngd.
fast jag förstår om han inte ville stöta sig med bokstavstroende, som det verkar finnas en hel del av i frikyrkan.

Själv tar jag ställning och ser Gamla Testamentet med skapelseberättelserna (de är två olika, och antyder att det bara var förslag)
mycket symboliskt,
och tänker att dess text mest handlar om att göra tillvaron mer begriplig för folk hade väl en massa frågor då som nu.

Däremot ser jag kärnbudskapet: Gud steg ner i tid och rum och började samtala med människorna.

Pekka S sa...

Som jag ser det är skapelseberättelsernas "funktion" att förmedla/förklara relationen mellan människan och gud och människans plats i guds skapelse. Det handlar om symbolik precis som du skriver.

Gällande kärnbudskapet har jag en liten fråga. När tror du att gud steg ner för att påbörja detta samtal? Var det kanske när människan blev till, dvs när Homo Sapiens uppstod? Eller är min fråga felställd?

Z sa...

Pekka

jag vet faktiskt inte när det var. Kanske är det verkligen ett historiskt faktum att Moses fick de tio budorden från Gud och att detta var då Gud började samtala med människor.

Andra steget, det som jag framföra allt tror på, inte som symbol utan som historiskt faktum (jag vet, jag är kristen ;)) är evangelierna, om Jesus Kristus.

Nya Testamentets texter tycker jag verkar mycket mindre överdrivna, med angivelsen på folks åldrar och så...
Ingen blev 950 år här inte, som Metusalem i GT, eller Noa, 750 bast.

Blir också imponerad av att man inte beskriver Jesu utseende, ingen ståt och prakt, mest enkelhet och fattigdom. Hans kläder nämns i små bisatser:
1. De kastade lott om hans mantel
Han hade alltså en mantel
2. En kvinna ville röra vid mantelns tofs för att bli helad.
Han hade alltså en manteltofs.

Pekka S sa...

Ok, intressant att höra lite funderingar! Att Jesus hade mantel ger givetvis pluspoäng! Bara trikåerna med ett stort J på bröstet som saknas! ;)

Z sa...

;)