torsdag 6 september 2007

Vederläggning av myter kan förstärka dem

Washington Post har en mycket intressant artikel om psykologin kring myters kvarlevnad och bemötandemotstånd.

Studier inom psykologi har 1945 studerat det märkliga faktum att upprepning av falska påståenden kan leda till en ökad tro på dem snarare än motsatsen. Vår minneshantering har nämligen vissa tumregler som oftast ger goda resultat men ibland kan skapa felaktiga uppfattningar. En tumregel går ut på att minneskopplingar som är starka (dvs har högre tillgänglighet) uppfattas som mera bekanta och trovärdiga. Detta kan t ex leda till övertygelsen om att en välbekant myt är trovärdig.

Ett problem med minneshanteringen är att motbevisning av myter också förstärker kopplingarna till dem. De blir alltså mera bekanta. Samtidigt har minnet dålig koll på varifrån specifika uppgifter har kommit över tidens gång, vilket innebär att det ibland kan bli minneskopplingens styrka som bestämmer vår tro på myten, snarare än informationsförmedlarens trovärdighet eller åsikt om myten. Trovärdiga och icke trovärdiga källor, källor som bestrider myten och källor som tror på myten, förstärker alltså alla mytens tillgänglighet i vårt långtidsminne.

Även om vi intuitivt är övertygade om att dålig information bäst bemöts med god information så visar studierna att detta inte är en självklarhet.

De tumregler som jag nämnde gäller för alla eftersom våra hjärnor har samma konstruktion. Samtidigt är inte hoppet inte helt ute gällande späckande av myter. Alla påverkas nämligen inte riktigt lika mycket av hjärnans "fällor". De som har störst risk, i långa loppet, för att förstärka felaktiga uppfattning är de som vill/behöver tro på dessa och de som endast är måttligt intresserade och inte orkar gräva djupare själva.

Även om studier av detta slag är något nedslående är de samtidigt viktiga pusselbitar för oss skeptiker. Genom att känna till människors psykologiska och kognitiva tendenser ökar vår vaksamhet och förhoppningsvis även vår ödmjukhet. Och tendenserna gäller inte bara för våra medmänniskor utan även för oss själva. Alla insikter med potential att öka vår förmåga att upptäcka och avvärja självbedrägeritendenser är nyttiga.

Kanske kan vidare studier i detta och liknande ämnen även ge ökad förståelse för vidskepligheters, religioners och myters förmåga att utvecklas och fortleva? För visst är det så att vi (i alla fall de flesta av oss) uppfattar bekanta myter, vidskepelser och religioner som något mera legitima än andra? Få av oss tar t ex scientologi eller raelianismen på allvar, medan kristendomen med dess starka kulturella rötter ses med andra ögon. Det som ofta talas om, oavsett varför eller hur, blir mera bekant och trovärdigt för oss i det långa loppet. Detta är givetvis rent generellt menat - det kan alltid finnas undantag.

Läs hela artikeln här: Persistence of Myths Could Alter Public Policy Approach

Andra bloggar om: , ,

Inga kommentarer: