tisdag 28 augusti 2007

Angående Göran Rosenbergs kolumn om ateism

DN har idag publicerat en kolumn av Göran Rosenberg, känd författare och journalism, om ateismen som religion.

Även om kolumnen innehåller ett fåtal intressanta betraktelser slås jag av Rosenbergs, till synes, oinformerade och felaktiga argument.

Här följer ett antal citeringar och kommentarer.

Rosenberg:

"På senare tid har en nygammal religion fått ett uppsving. Den kallas ateism och förkunnar att Gud inte finns och att all religion är vidskepelse och vanföreställning."
Till att börja med förkunnar ateister inte nödvändigtvis att Gud inte finns eller att all religion är vidskepelse eller vanföreställning. I stället menar ateisten endast att denne saknar religiös övertygelse och att religioner därmed tycks vara vidskepelse eller vanföreställningar. Ateismen är alltså inte en övertygelse, utan snarare en brist på övertygelse. Ateismen är lika lite en religion som veganism är en form av köttkonsumption.

Att ateismen vore en religion, som Rosenberg antyder, kräver därför en radikal omdefinition av begreppet religion.

Enligt Svenska Akademiens ordbok definieras religioner såhär:
"sammanfattningen av dels en människas l. ett samfunds o. d. trosföreställningar med avs. på en högre gudomlig makt l. gud l. gudar, dels allt som har samband med människans praktiska förhållande till l. dyrkan av en sådan makt l. gud osv."
Men Rosenberg har en egen definition:
"Så vad menas med religion? I sista hand, tror jag, varje slags trosföreställning om hur verkligheten är beskaffad, om vad det innebär att vara människa, om livets mål och mening."
Med denna definition som utgångspunkt menar Rosenberg att även nazismen och kommunismen är religioner. Varför har vi ens begreppet "religion" ifall definitionen ska vara såhär bred och vag? Varför ens skilja på religion, filosofi eller ideologi? Vem mer än han använder egentligen begreppen såhär? När talade man senast om islam som en ideologi och socialismen som en religion?

Ett ytterligare problem är att individerna inom gruppen ateister endast har en sak gemensamt - avsaknad av gudstro. All vidare definition av ateismen är dömd att bli missvisande gällande stora delar av gruppen. Det finns nämligen ateister som är kommunister, nazister, kapitalister, anarkister, socialister, satanister, osv. Bland ateister finns det postmodernister, objektivister, filosofiska skeptiker, empirister, rationalister, konstruktivister, osv. Ateister kan vara materialister, panteister, dualister, platonister, osv. En del ateister hatar religion, vissa är likgiltiga och andra älskar religioner. Osv. Osv.

Därmed är det också en omöjlighet att ateismen skulle vara en religion ens ifall ateismen generellt sett föll inom ramarna för en religionsdefinition.

Vidare skriver Rosenberg:
"Varken Dawkins eller Hitchens gör någonsomhelst skillnad på religiösa fanatiker och religiösa sökare."
Detta är antingen en lögn eller ett tydligt tecken på Rosenbergs okunskap. Dawkins och Hitchens kan utan vidare problem skilja på olika grader av religiositet. Det de dock påpekar är att liberal såväl som fanatisk religiositet vilar på samma grund - d v s övertygelsen att tro (faith) trots bristande bevis är något värdefullt, en gåva eller en dygd. Med detta gemensamt ger den liberala tron ofta legitimitet åt fanatikerna.

Rosenberg:
"De som propagerar för ateism anser sig naturligtvis inte alls propagera för en religion utan för raka motsatsen. De anser att religionen bygger på irrationell tro medan förnekandet av religionen bygger på rationellt vetande. Ateister tror sig veta att de frågor som religionen försöker svara på (om tillvarons ursprung, mål och mening), redan är besvarade eller kommer att besvaras av förnuft och vetenskap."
Vissa ateister tror sig kanske ha en del av dessa svar medan andra inte har det. Vissa tror att vetenskap och förnuft kan ge oss alla svar medan andra inte är övertygade. Eftersom ateister är en grupp med så stor variation gällande övertygelser (och avsaknad av dessa) kan man inte dra till med så generella påståenden som Rosenberg gör.

Rosenberg:
"Enligt Dawkins kan allting i tillvaron förklaras av fysikens lagar. Fysikens lagar förklarar nämligen kemins lagar, som förklarar dna, som förklarar evolutionen, som förklarar människan. Enligt både Dawkins och Hitchens skulle världen dessutom sett bättre ut om inte religionen hade funnits.

Jag antar att de flesta ateister delar deras uppfattningar.

Jag fruktar att de flesta ateister inte är medvetna om att dessa uppfattningar bygger på tro och inte på vetande."
För det första finns det många ateister som inte är övertygade om att världen vore bättre utan religioner. Jag tror inte ens att Dawkins och Hitchens är så tvärsäkra som Rosenberg vill mena. Det är en öppen fråga som vi inte har några svar på. Dock kan jag ibland tycka att Dawkins i sin retorik låter allt för aggressiv och tvärsäker. Jag tror inte att detta alltid är det bästa sättet att framföra av sina argument. Där håller Rosenberg troligtvis med mig.

För det andra gör Rosenberg en begreppsglidning (ekvivokation) när han jämställer (vissa) ateisters tro på vetenskapen med religiös tro. En typ av tro är inte nödvändigtvis lika med en annan. I engelskan är denna distinktion tydligare i och med begreppen "faith" och "belief".
Det är uppenbart att en "tro" på vetenskapens potential knappast kan ses som en grundlös övertygelse. Den vetenskapliga metoden har visat sig vara ett oöverträffat verktyg i vår strävan att komma underfund med hur världen fungerar. Det är alltså inte orimligt att tro att vetenskapen kommer att leda till en ännu bättre förståelse i framtiden - det är snarare en välgrundad slutsats utifrån vår erfarenhet.
Om vetenskapen till slut kommer att svara på varenda fråga som finns att ställa vet vi givetvis inte än. Och det lär varken Dawkins eller Hitchens säga emot.

Rosenberg:
"Eftersom evolutionen förutsätter dna kan evolutionen inte förklara dna."
Nej, evolutionen förutsätter inte dna. Evolutionen förutsätter en struktur med förmåga att kopiera sig själv och med mutationer som grund utvecklas genom naturligt urval. Den första strukturen med dessa egenskaper lär inte ha varit något så komplicerat som en dna-molekyl.

Rosenberg:
"Samma sak med hans (och många ateisters) påstående att alla religioner är av ondo och att världen hade varit bättre utan dem. Om detta vet vi naturligtvis ingenting eftersom människan aldrig har levt utan religion. Det finns helt enkelt ingenting att jämföra med.

Vad vi möjligen kan jämföra med är de samhällen som det senaste århundradet har styrts utifrån uttalat ateistiska eller anti-religiösa världsåskådningar, exempelvis kommunismen och nazismen. Kommunismen ville ersätta religionen med en "vetenskaplig" historieuppfattning, nazismen med en "vetenskaplig" rasbiologi. Båda lärorna gav upphov till de två mest destruktiva samhällssystem som mänskligheten hittills skådat. Skiljelinjen mellan gott och ont gick i alla händelser inte mellan religion och ateism."
Varken Dawkins eller Hitchen lär tro att varje form av ideologi eller världbild med ateistiska inslag är av godo. Snarare menar de båda att fundamentalism är av ondo, vilken form den än tar. Skiljelinjen mellan gott och ont går givetvis inte mellan religion och ateism. Med tanke på alla olika former som religion och ateism kan ta borde detta inte ens behöva nämnas. Rosenberg attackerar återigen argument som Dawkins och Hitchens inte ens står för. Detta argumentationsfelet kallas för övrigt för Halmgubbar (Straw Men).

Rosenberg:
"Ingen människa lever i verkligheten "som den är", utan i sina mer eller mindre välgrundade föreställningar om den."
Ja, precis. Men varför väljer han inte att ta hänsyn till detta konstaterande i sin argumentation? Istället för att skilja på mer eller mindre välgrundade föreställningar (grundlös tro vs vetenskapliga teorier) väljer han att likställa "tro" med "tro" rakt igenom sin kolumn. Beror detta på rent slarv, medveten retorisk framställning eller annat?

Rosenberg avslutar:
"Med ateismen som sekulär religion har jag inga problem. Med ateismen som "förnuft" och "vetenskap" har jag samma problem som med alla andra religioner som i namn av sina särskilda gudar tror sig veta hur allting hänger ihop och hur allting bör vara organiserat och som i sina fundamentalistiska avarter har visat sig kunna inrätta de mest gudlösa helveten på jorden."
Återigen - ateismen är ingen religion. Ateismen är inte en färdigpaketerad världsåtskådning. Därmed kan man inte göra sådana generaliseringar som Rosenberg gör.

Som sammanfattning kan jag inte konstatera annat än att kolumnen har stora brister. Jag är förvånad över Rosenbergs bristande insikter och hans nyansfria framställning. Skrev han kolumnen i all hast utifrån någon vag uppfattning han inte orkat tänka djupare på? Eller är detta övertygelser som han burit på länge och tror vara genuint insiktsfulla?

Jag hoppas på det tidigare och att han i god journalistisk anda inser sina misstag och agerar därefter. Men samtidigt är han bara människa så som alla andra. Det tar emot att erkänna sina misstag - speciellt om dessa görs i en publik arena.

Andra bloggar om:

4 kommentarer:

Fredrik Bendz sa...

Har du tänkt på att Rosenberg hela tiden upprepar trossatser? "Så vad menas med religion? I sista hand, tror jag..." "Jag antar att de flesta ateister delar deras uppfattningar..." "Jag fruktar att de flesta ateister..."

Med Rosenbergs egen definition av religion är dessa trossatser också en religion.

När fan blir gammal blir han religiös...

Pekka S sa...

Jo, precis. Det tror jag oxå. Shit! Nu är den meningen oxå religiös! ;)

Man kan ju undra varför Rosenberg väljer att definiera religion på detta vis? Är han måntro religiös själv, men känner en viss skam som han försöker förtränga med omdefinitionen?

tobias sa...

Har ni inte läst religionsvetenskap?? Man kan ju exempelvis göra en funktionell relgionsdefinition (som Rosenberg) istället för ordbokens mer substantiella. Det ena utesluter inte det andra!

Pekka S sa...

Hej Tobias!

Nej, jag har inte läst religionsvetenskap. Kände faktiskt inte till uppdelningen av substantiell och funktionell religionsdefiniering.

Har kollat upp lite grann eftersom jag ville förstå din kommentar lite bättre.

Som jag ser det ter sig bruket av funktionella religionsdefinitioner vara något begränsat eftersom dessa tenderar att vara så allmängiltiga att närmast allt faller inom ramarna. Eftersom ateismen i grunden är en frånvaro av tro, skulle även andra brister av övertygelse på liknande grunder klassas som religion. T ex skulle bristande tro på Jultomten eller Big Foot vara religioner. Är en sådan definition något värt? Detta påpekar jag även i mitt blogginlägg som du kan se.

Jag anser alltså att en så bred (funktionell) religionsdefinition i princip är intetsägande då den inkluderar för mycket för.

Jag tackar dock för din kommentar, eftersom jag nu fått större insikt gällande olika sätt att definiera religioner.

Om du hade några andra synpunkter gällande den övriga kritiken av Rosenberg så får du gärna skriva mera!

Hälsningar
Pekka