torsdag 19 juli 2007

Skeptiska begrepp - Loss Aversion

För ett tag sedan gjorde jag ett inlägg om ett skeptiskt begrepp. Och nu är det åter dags.

Det begrepp som jag tänkte beskriva är Loss Aversion som är ett exempel på en kognitiv bias/partiskthet/fördom (cognitive bias).

Kognitiva bias handlar, precis som jag skrivit innan, om psykologiska tendenser att kognitivt felbehandla/förvränga uppfattningar om verkligheten. Detta kan t ex gälla statistik/sannolikheter, sociala omständigheter, minnen, osv. Dessa tendenser har vi alla i viss grad.

Loss Aversion

Begreppet skulle kunna översättas till "Förlustovilja". Detta innebär att folk oftast föredrar undvikan av förluster före förvärvan av vinster. Förlusters psykologiska kraft överstiger alltså vinsters.

Ett resultat av detta som är värt att nämna är det felaktiga resonemang som kallas för Sunk Cost Fallacy. Översatt blir detta ungefär "Slutledningsfel gällande värdeminskning".
I korthet innebär detta att man intalar sig själva att man inte ska dra sig ur ett förlustprojekt eftersom detta skulle innebära att den gjorda investeringen går förlorad. Eftersom förlusten är ett faktum oavsett om man stannar kvar eller hoppar av är resonemanget alltså felaktigt. Men detta är ett dilemma som vi har kognitiva svårigheter med.

Vad innebär då detta rent praktiskt och vad har det med skepticism att göra?

Det faktum att folk föredrar undvikan av förluster framför förvärvan av vinster kan få konsekvenser av många slag.

Exempelvis innebär denna kognitiva bias, i kombination med "sunk cost fallacy"-tänkande, att folk har mycket svårt för att erkänna bakslag gällande övertygelser eller projekt som de har investerat stora mängder tid, pengar och/eller energi i.
När folk konfronteras med påstående/fakta som antyder att övertygelsen/projektet är ett misslyckande så kommer dessa, i ett försök att undvika den potentiella psykologiska stressen, att antingen förneka, bortförklara eller förringa påståendets betydelse. Detta gäller även om det finns en sannolik vinst i att dumpa övertygelsen/projektet.

Här kommer ett scenario att fundera kring:

Låt oss säga att du har köpt en biljett till en film på bio, t ex The Matrix 4. Innan den börjat stöter du på en god vän som du delar filmsmak med. Vännen bedyrar att The Matrix 4 är extremt dålig. Han erbjuder dig istället att följa med honom och kolla på Simpsons på TV, som han vet att du gillar.

Vad väljer du att göra? Se filmen, som du nu misstänker är kass, eftersom du trots allt har betalat för biljetten som det inte är returrätt på. Eller följer du med vännen och kollar på Simpsons?

Det rationella vore troligtvis att följa med vännen. Detta gäller eftersom du i båda scenarion redan har förlorat pengarna som du har lagt på biobiljetten, men du med all sannolikhet kommer ha större glädje av att titta på Simpsons än att se The Matrix 4.
Ändå skulle de flesta troligtvis vilja se The Matrix 4 eftersom tanken på att ha köpt biobiljetten i onödan är psykologiskt jobbigare än den sannolika psykologiska vinsten av alternativet.

Utöver förlusten av biljettpriset riskerar köparen också att förlora en bit stolthet och självkänsla om han skippar filmen. Denna sociala förlustfaktor gäller även vid bakslag kring investeringar av andra slag (övertygelser, projekt, osv). Många vägrar svälja sin stolthet och förnekar istället bakslag trots att motsatsen är uppenbar.

Exempel på liknande fenomen finns att se överallt om man bara tittar.

  • Länder vägrar att dra sig ur misslyckade krig pga de stora investeringar de redan gjort.
  • Aktieägare säljer inte aktier som drastiskt minskat i värde pga förlusten de skulle göra.
  • Åsiktshavare vägrar medge felaktiga övertygelser om det ligger stora investeringar bakom dessa.
  • Företag fortsätter att pumpa in pengar i ekonomiskt ohållbara projekt om investeringen redan är av betydande grad.
  • Spelare av Sudoku, korsord, pussel, spelautomater, osv vägrar ge upp pga den investering de redan lagt i projektet. (Jag själv är offer för detta när det gäller att lägga ifrån mig sådana pussel. Min stolthet tillåter det inte. Dags att ändra på detta?)
Vad kan vi då lära oss av allt detta?

Genom att vara medvetna om denna kognitiva svaghet kan vi lägga märkte till detta beteende hos oss själva såväl som andra. En potentiell vinst ligger därmed i att man med dessa insikter minskar risken för att själv fastna i hopplösa projekt och övertygelser.

Det är trots allt mera önskvärt att kunna lämna misstag bakom sig och lära sig av dem än att fastna i dessa, trots att självbedrägeri ibland är det psykologiskt tryggare alternativet.

Citat från en artikel från Yale School of Management:
"The basic economic theory that people work harder to avoid losing money than they do to make money is shared by monkeys, suggesting this trait has a long evolutionary history, according to a Yale University study under review by the Journal of Political Economy.

This phenomenon, known as “loss aversion,” refers to the tendency for people to strongly prefer avoiding losses to acquiring gains. “A large body of studies suggest that losses are more than twice as psychologically powerful as gains,” said author M. Keith Chen, assistant professor at Yale School of Management."
Vidare läsning:
Visionary Tools - Sunk Cost Dilemma
Wikipedia - Sunk Cost

Andra bloggar om: ,

Inga kommentarer: